Basic personligt

Underliga sökningar

Jag kollade precis vilka söktermer folk hade använt för att komma till min blogg. Sådant brukar vara bra underhållning.

Först kom fantastisk kladdkaka, “utan mjöl”. Fine, det var nog Valrhonakakan som personen hittade.

Nästa, evolutionen efter big bang var mer intressant. Alltså, va? Ja, evolutionen ägde rum efter big bang. Det var ganska lite som ägde rum före big bang, för den delen. Vad var det personen sökte efter?

Sedan kom lite mer normala sökningar, som landet brunsås, e-legitimation mac och lite annat.

Hur man tänker när man skriver någon som har bmw f800s förstår jag inte däremot. Om det är någon som har en sådan hoj, lär de knappast skriva “jag är någon som …”, eller hur?

Det fanns en som stack ut lite extra: hur ritar man kartor med små barn. Alltså, vanligtvis använder man nog datorer, GPS och flygfoto när man ritar kartor. Jag ser annars framför mig någon som sätter en penna i munnen på en liten unge, och ritar genom att svinga ungen i benen hit och dit. Borde inte fungera så bra. Att rita kartor till små barn är en annan sak.

February 8th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Det där med bevis

Det är uppenbarligen inte så lätt att hantera konceptet “bevis” för folk i allmänhet, förmodligen för att vetenskapens syn på det ordet är lite speciell. Nu senast fick jag höra att det inte fanns några bevis för att allting i världen gick att förklara med naturvetenskap. Därmed är vetenskapen också en “tro”, jidder, jidder.

Svårigheten är ju att naturvetenskapen aldrig bevisar att någonting är sant, eftersom det inte går. Vetenskapen kan bara bevisa att saker är falska. Oavsett hur många vita snöflingor man har sett, så kan man inte förutsätta att alla snöflingor för alltid kommer att vara vita. Rätt vad det är kanske det kommer en grön flinga. Eller en bil från sidan i en vanligtvis tom korsning.

Det man istället vill ha är enklast möjliga förklaringsmodell, som inkluderar de observationer vi har gjort hittills. Om den dessutom förutspår nya observationer, som t.ex. ljusets krökning när det passerar solen (som användes för att bekräfta allmänna relativitetsteorin), eller energinivåerna i vätekärnan (som användes för att bekräfta Big Bang-modellen, enligt Simon Singh), så visar det att modellen nog är rätt. Ända tills det finns någon observation som visar att den är fel (eller snarare ej komplett), så klart. En modell som gör förutsägelser som visar sig vara korrekta, är självklart starkare än en modell som bara förklarar det vi har sett hittills. Ungefär där faller religionernas trovärdighet, eftersom de inte har kunnat förutse någonting överhuvudtaget, oavsett vad Carola påstår.

En klassiker, speciellt i diskussioner med personer som tar bibeln alldeles för bokstavligt, är ju evolutionen. Det är inte det att det finns några bevis för den, men med alla de observationer vi kan göra, som t.ex. att jämföra hur stor del av DNA som delas mellan olika organismer och på det sättet rita upp ett släktträd, gör att det inte finns någon annan modell som är ens i närheten av att vara lika sannolik.

När det gäller koldioxiddebatten så kan man ju konstatera att den globala temperaturens utveckling är lite olika, beroende på vem man frågar. Däremot verkar de flesta överens om att den det senaste årtioendet har stått still. Jag tror också att även den där meterologen som har gråtit i tidningarna över att hans barn aldrig skulle få åka skidor, har kunnat göra det alldeles tillräckligt den här vintern. Inte för att det är något bevis åt något håll, men sannolikheten att temperaturen skulle öka 2 istället för 3 grader för att jag köper en bil som släpper ut något milligram mindre koldioxid per mil mindre än grannens, när det ändå gick släpptes ut mer än motsvarande tusentals mils körning när bilen tillverkades, är ju totalt noll.

Nu har det varit extra kallt och mycket snö, och lika säkert som ett spam-mail om Viagra, dyker det då upp typer som säger att jo då, om temperaturen ökar, vilket ju skulle ge översvämningar överallt, så skulle ändå vintrarna plötsligt bli kallare. Rimligen skulle det balansera upp de varmare somrarna och därmed ge en oförändrad medeltemperatur, men logik och matematik verkar inte vara de värsta koldioxidhysterikernas starkaste gren.

För att få några bevis angående fildelningens effekter, skulle man nog behöva skapa ett till jordklot, och på det ena, på något magiskt sätt, hålla alla varianter på fildelning borta. Hur man skulle göra det utan att totalt rasera hela internet och beslagta både datorer och lagringsmedier i parti och minut vet jag inte riktigt. Däremot kan man ju konstatera att till och med branschernas egna siffror visar att de går bra, utom kanske just de som säljer miljöfarliga plastbitar.

Nästa område där bevisandet verkar lite obefintligt, är LCHF-kost. Där är det å andra sidan lite enklare. Att skapa ett nytt jordklot är svårt, men vem som helst kan ju byta ut kolhydraterna mot fett i någon månad och se vad som händer.

I inget av de här fallen kan vi tala om att något är bevisat, utom möjligen att fildelning (tyvärr) inte leder till svensk filmindustris omedelbara död. Däremot når man efter ett tag punkten “till visshet gränsande sannolikhet”, vilket inte är så dåligt. Tills dess, så klart, som någon visar att teorin obevekligen är felaktig (som homeopati), eller kommer med en ny teori som ger bättre förutsägelser.

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, religion, mat, politik, fildelning, lchf.

February 6th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Argument mot kaloriteorin

Jag läste en lite kul sak angående det där med kalorier, “man måste äta ungefär lika många kalorier som man gör av med” och liknande dumheter.

Om vi nu låtsas att den stämmer, bara på skoj. I så fall så tar kroppen alltså upp exakt all energi som finns i den mat och dryck vi äter. Mätt genom att elda upp det, vilket ju är precis så som en mänsklig kropp fungerar (jag sa ju att det bara var på skoj). Andra däggdjur borde då rimligen bete sig ungefär likadant. Alltså är är kaloriinnehållet i bajs (kolla kolla mamma, han sa BAJS!) precis noll. Det vill säga, det går inte att använda t.ex. kospillning som gödsel för att få bra liv i växter av olika slag, och smådjur som flugor och bakterier är helt ointresserade av denna näringsbefriade massa.

Eller, om vi nu återvänder till verkligheten, så behandlas olika ämnen på olika sätt i kroppen, och ämnesomsättningen kan plocka ut både mer eller mindre energi beroende på en massa variabler.

Läs även andra bloggares åsikter om mat, vetenskap, kalorier.

February 3rd, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 4 comments

Är Eva Lundgren galen?

Jag blev helt matt när jag läste om Eva Lundgrens senaste artikel (via Pär Ström). Det är sanslöst att man kan sitta och ha ett sådant oresonligt hat mot halva befolkningen.

Enligt nyheterna tycks även många män vilja syssla med sex med barn, sex med rituella inslag av våld och annan förnedring.

Kollektiv skuld. Dessutom mot totala fantasifoster. Och hon har fortfarande ett jobb? Hur gick det till?

Som tur var så finns det även kvinnor som Ingrid Carlqvist, som med lite verklig statistik visar hur det egentligen ligger till. Våld av män och kvinnor inom en relation, är precis lika vanligt, möjligen att kvinnorna ligger lite över.

Självklart ska män och kvinnor har samma möjligheter att göra vad de vill. Men den här sinnessjuka genushetsen, som dessutom inte har något med verkligheten att göra, gör mig bara irriterad.

Läs även andra bloggares åsikter om moral, eva lundgren, ingrid carlqvist.

February 3rd, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

Olika sorters tro

När jag gör misstaget att börja diskutera naturvetenskap med religiösa personer, får jag förr eller senare alltid någon kommentar om att vi helt enkelt skulle tro på olika saker. De tror på Gud, och jag tror på naturvetenskapen. Sådant gör mig alltid lika irriterad, för jämförelsen är helt absurd.

Religion, framför allt kristendom, handlar om att tro på fakta. Världen skapades på sex dagar, och sedan var den allsmäktige Guden så trött att han var tvungen att lägga sig på soffan och pilla sig i naveln hela nästa dag. Åska är Tor som slår med sin hammare (jag vet att Tor inte tillhör kristendomen, men sagor är sagor). Sjukdomar är onda andar eller straff för synder som antingen personen själv eller någon förfader begick. Inget av detta får frågasättas. När kartan och verkligheten skiljer sig åt, som t.ex. när listan på indikationer på att evolutionen är mer korrekt än kristendomens skapelseberättelse, är det verkligheten som har fel. De riktigt desperata försöker ibland få delar ur Big Bang att passa ihop med skapelseberättelsen, men det går aldrig speciellt bra. Att då ändra i bibeln så att växter och djur dyker upp i rätt ordning är inte riktigt ett realistiskt alternativ. River försökte det i ett avsnitt av Firefly, med dålig framgång.

Naturvetenskap är precis tvärtom. Det man “tror på” är en modell, ett sätt att se på världen och genom observationer och slutledningar gradvis öka sin förståelse för hur allting fungerar. När kartan och verkligheten skiljer sig åt, ritar man om kartan. När Newtons lagar om kraft och acceleration inte riktigt höll för hastigheter nära ljusets, kom Einstein och justerade dem. Hade Newton levat idag är jag helt övertygad om att han skulle ha gillat det. Det är en metod som har hittat fungerande botemedel till massor av sjukdomar och gjort livet i största allmänhet väldigt mycket trevligare och roligare. Antalet praktiska bevis för dess effektivitet syns och används varje dag.

Vartefter vi kan observera mer och mer av världen, oavsett om det gäller att göra mer noggranna analyser av DNA och elementarpartiklar eller se längre bort i universum, så är det helt naturligt att vi kommer se fenomen och samband som vi aldrig hade kunnat ana. Som ateist och naturvetenskapare tar man då till sig det, lär sig mer, och får en större och tydligare bild av världen. Som starkt religiös gör de flesta precis tvärtom. Alla fakta som inte stämmer med ens världsbild ignoreras, allt för att man ska få leva i sin lilla bubbla. En bubbla, som relativt sett bara blir mindre och mindre, vartefter naturvetenskapens värld blir större.

Sedan, när de sitter i sin inskränkta bubbla och argumenterar för dödsstraff på homosexuella (män alltså, bibeln nämner aldrig homosexualitet hos kvinnor eftersom de ju ändå inte har någon egen sexdrift), att “intelligent design” ska läras ut i skolan som vetenskap, eller mördar abortläkare, har de mage att säga att vi ska våga ta steget och lägga vårt liv i Guds händer. Va? Nej, tack. Eller som nu senast, kidnappar barn från Haiti trots att deras föräldrar fortfarande lever, för att de ska få komma till en “kärleksfull kristen hemmiljö”.

En del ateister, kanske till och med de flesta, har en ganska fri attityd och tycker att folk får “tro på vad de vill”. Så snäll är inte jag. Framför allt när det gäller indoktrinering av barn, eller när normala människor blir bestraffade för att ha gjort någonting “syndigt”. Olika religioner, framför allt kristendomen, har gjort så mycket ont under hundratals år, att jag skulle bli väldigt glad om den gick att utrota på något sätt. Andra förtryckande och begränsande religioner, såsom islam, får gärna försvinna samtidigt. Steget från vad en enskild person tror på för Gud till något som orsakar skada på tredje man, är alldeles för kort.

Att därför jämföra en process som har gett oss alla bekvämligheter och oändligt mycket bättre hälsa i det moderna samhället med tusentals år gamla sagor, påhittade i en tid då några bättre förklaringar inte fanns, och som har resulterat i otaliga krig och miljontals dödade, tycker jag inte är något annat än direkt osmakligt.

Läs även andra bloggares åsikter om religion, vetenskap, kristendom, islam.

February 2nd, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

Schizofrent om bilar

Men för i helvete. Tiden kan räknas i timmar från när alla var så lyckliga över att SAAB ska få fortsätta tillverka bilar en stund till. Sådana där som ger massor av utsläpp när de tillverkas, och ännu mer när de körs. För att inte företaget ska gå i konkurs bör alla svenskar därför stödköpa varsin bil. Inte för att de behöver en, utan för att rädda ett företag som tillverkar produkter som inte tillräckligt många vill ha. Idioti.

Så vad händer idag? Jo, då är det några fina politiker som har kommit fram till att trängelskatten i Stockholm, och förmodligen även i Göteborg när de stackarna har fått de här dumheterna också, måste höjas till absurda nivåer för att folk ska sluta köra bil. I alla fall DÄR. Det är helt ok att köra bil på andra ställen.

Konsekvensen av att göra sig av med biltrafiken i innerstan blir ju knappast att folk åker mer kollektivt. Till viss del, kanske. Men det lär också göra att både bostäder, arbeten och affärer flyttar ut till förorterna, vilket gör att folk kommer köra bil längre sträckor. Vilket kräver mer olja. Ni vet, den där som håller på att minska i mängd? Så om några decennier när innerstan är död och oljan inte längre går att få tag på, vad exakt hade de tänkt sig att man skulle göra då?

Att koldioxiden förmodligen inte har något med temperaturen att göra, och att samma temperatur faktiskt har varit ganska stabil senaste decenniet (nej Svensson, det är inte för att du har köpt en E85-bil som du fortfarande tankar med bensin för att det är billigare, ditt normalbegåvade pucko), gör det hela fullständigt absurt. Tänk konsekvens en enda gång, snälla politiker.

Det behövs nya politiker i Sverige. Inte för att de nödvändigtvis är så mycket bättre, men de kan i alla fall inte vara sämre.

Tillägg: Blev tipsad om att de höjda trängselskatterna egentligen kanske är till för att kompensera för de miljarder som staten har lånat ut för Saabköpet. Känns rimligt.

Länk: SvD.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, vetenskap, miljö, trängselskatt.

January 29th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 6 comments

LCHF enligt Skaldeman

Jag blev nyligen rekommenderad en kokbok av Sten Sture Skaldeman, och köpte “Ät dig ner i vikt“. Vissa kläder verkar nämligen ha krympt under 2009, så det var dags för mig att krympa lite också. Jag provade LCHF för två år sedan, varpå jag gick ner tio kg på ungefär två månader. Att det fungerar på mig är jag därför tämligen säker på, men jag ville ha lite mer fakta om vad som egentligen händer. Så enkelt som att man går ner i vikt om man äter mycket fett och lite kolhydrater är det inte riktigt. Tyvärr var det inte en kokbok, men den var mycket läsvärd ändå.

Grunden i Skaldemans koncept är att människor som bor i vårt klimat har fått en ämnesomsättning som tar hänsyn till att det är sommar ibland och vinter ibland. På sommaren äter man bär, frukt, och andra saker med mycket kolhydrater och socker. Av detta bygger man upp fettreserver i kroppen, precis som björnen. På vintern finns bara kött, varvid kroppen använder de där reserverna och man blir mer slimmad igen så man orkar jaga.

Med den mat som finns numera tror kroppen att det alltid är sommar, och man blir fetare och fetare, speciellt de som har anlag för det. För att få kroppen att börja bränna kroppsfett, behöver den därför få tro att det är vinter igen. Den övergången görs genom att man slutar äta kolhydrater. Efter ett tag blir kroppen lite defensiv och undrar hur lång den där vintern är egentligen, och vikten stabiliseras. Då äter man lite kolhydrater i några veckor för att simulera sommar, kroppen blir lugn, och sedan kan en ny “vinter” plocka bort några kg till.

En praktisk regel är “Skaldemans index”, som går ut på att dividera mängden fett med mängden protein plus kolhydrater. Detta index ska vara 1 eller högre, för en effektiv viktminskning. För en kycklingfilé på 200 gram med proteinhalt 20% behövs alltså ungefär 40 gram fett, t.ex. 1 dl sås på vispgrädde och någon god ädelost.

En annan sak som jag inte har läst någon annanstans är “Skaldemans effekt”, och handlar om ordningen man äter maten på. Om man äter proteiner och fett först, t.ex. sill, mozarella och parmaskinka eller vad man nu gillar, så minskas effekten av kolhydraterna som kommer efteråt. Tvärtom så får kolhydrater i början kroppen att koppla på fettlagringen, så det fett man äter efteråt ger en direkt viktökning.

Kalorierna då? De är totalt irrelevanta. Alla som har provat LCHF-kost börjar rasa i vikt oavsett antalet kalorier, vilket gör att Aftonbladets “ett kilo kroppsvikt motsvarar ungefär 7 000 kcal” mer känns som religion (dvs meningslöst trams utan verklighetsförankring). När de sedan fortsätter med “fett ger nio kalorier per gram, protein och kolhydrater bara fyra” blir det bara konstigt. Vem som helst kan att äta ett par hundra gram kolhydrater. Lycka till med att äta samma mängd fett.

Att det är väldigt olika processer för att omvandla fett, protein respektive kolhydrater till energi i kroppen gör också att kaloriteorin faller på sin egen orimlighet. Förutom de tusentals människor som har gått ner i vikt genom att byta ut kolhydrater mot protein och fett, alltsedan William Banting på 1800-talet.

Referenslistan i slutet av boken med folk som på egen hand har upptäckt fördelarna med att strypa kolhydraterna ur kosten, i alla fall periodvis, är imponerande. Det är inte direkt någonting som Annika Dahlqvist hittade på, om någon nu trodde det. Det har gjorts studier i 150 år, alla med ungefär samma resultat.

Man kan säkert gå ner i vikt genom att strypa matintaget rejält också, men jag håller helt och hållet med Skaldeman där: att gå omkring och vara hungrig är inte kul. Dessutom gör det att när man börjar äta tills man blir mätt igen, kommer vikten tillbaka. Ofta plus moms.

Jag och flickvännen har inte hunnit äta så här mer än en dryg vecka, men för min del har vågen redan reagerat kraftigt. Häftigt. Det är kul att kunna styra sin kroppsvikt, både uppåt och nedåt. Speciellt när det är så pass enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om mat, lchf, sten sture skaldeman.

January 28th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 4 comments

Matte handlar om att kunna tänka

Richard Gatarski skrev nyligen ett blogginlägg där han argumenterar för att man ska ta bort “Matematik” som kärnämne, minska antalet lektionstimmar, och ersätta det med något mer “användbart”. I en intervju med Skolvärlden sa han:

… dom flesta behöver bara 3 % av den matte dom fått lära sig (iofs en siffra huggen ur luften). Alltså, om man typ tvingats lära sig 100 mattesaker i skolan, så är det bara tre man har nytta av efteråt. Visst slöseri liksom. Då är det nog bättre att ta bort 96 saker och få tid att kunskapa om något vettigare i stället.

Att 96 + 3 inte blir 100 blir lite extra humor i sammanhanget, men ändå.

Jag blir bara ledsen när jag läser sådant här, för jag tycker det är direkt tragiskt med personer som tror att allting man lär sig i skolan är fakta som ska vara direkt användbara, helst i kassan på Ica. Egentligen behöver man ju då inte lära sig något annat än alfabetet, så man kan söka på wikipedia. Så är det självklart inte. Man går inte i skolan för att lära sig “kunskaper”.

Till att börja med så finns det ingen onödig kunskap. Alla fakta vi lär oss bidrar till att bygga upp en större och mer stabil mental bild av verkligheten. På det sättet blir det dels lättare att lära sig nya fakta, men det blir också lättare att förstå nya saker. Anledningen är att mer av det nya redan finns i skallen. Ta till exempel “koka vatten”. Att förstå vad som händer när vatten kokar är en ganska avancerad historia, som inkluderar både fysik och kemi (och lite annat, beroende på hur noga man vill vara). Om man sedan ska lära sig vad som händer när någon annan vätska kokar, är 99% av kunskapen redan där. Ju mer man kan, desto enklare blir det att lära sig mer.

Har man lärt sig tio huvudstäder så hjälper inte det för att lära sig namnet på den elfte, men man har förmodligen en lite större förståelse av konceptet “huvudstad” än innan.

När jag gick på universitetet i Umeå så var det någon som undrade varför Datavetenskapliga linjen började med så mycket matte (50%). Svaret från en av lärarna var ungefär “för att ni ska lära er att tänka”. Det låter knäppt, men är i grunden ganska enkelt. Matematik rör sig i en abstrakt värld, liksom programmering. För att bli en bra programmerare är det därför nödvändigt att utan problem kunna röra sig i den här abstrakta världen, och ett av de enklaste sätten att få folk att göra det mentala hoppet är att lära dem massor med matte. Inte för att man har användning av matten i sig, utan för att lära sig byta ut allt man vet om den fysiska världen (gravitation, massors tröghet osv), och föra resonemang och röra sig runt i en abstrakt värld, definierad av helt egna regler. Om man lär sig abstrakt tänkande enbart med hjälp av programmering, är risken stor att man fastnar i ett visst programmeringsspråks syntax. Jag har flera vänner som hamnade i den fällan.

Att kunna tänka abstrakt är naturligtvis ingenting som bara programmerare behöver, det har alla nytta av. De som tror att de bara “behöver” 3% (dvs 3 saker av 100, för er som skolkade på mattelektionerna) av den matte de lärde sig i grundskolan, har bara inte förstått hur den ska användas.

Det är inte konstigare än att det är bra för barn att lära sig krypa när de är små, något som bara vissa typer av soldater har någon faktisk nytta av. Det finns inga normala vuxna som har “nytta” av att kunna krypa, men det betyder inte att det är ett slöseri med tid att göra det som liten.

Med tanke på hur konstigt folk hanterar sin ekonomi så skulle å andra sidan många både behövt ha lärt sig mer matte, och dessutom behövt få lära sig hur den ska appliceras i det dagliga livet. Ett av mina favoritexempel är en sak jag har fått från Cornucopia, nämligen folk som skaffar amorteringsfria bostadslån. Visserligen kan det vara lite klurigt att räkna ut exakt hur mycket högre totalkostnaden blir, men det borde vara uppenbart för alla att den blir det.

Så, dels har man nytta av bra mycket mer matematik i vardagen än vad många tror, och dels så gör resten att vår mentala mappning av världen blir bättre.

Däremot behöver matematikundervisningen i Sverige bli mycket bättre, där har Richard helt rätt. Man behöver i början få se en tydligare koppling till verkligheten, så att det blir lättare att göra det här hoppet till den abstrakta världen. Studenter kommer ju till KTH utan att kunna mer än de fyra räknesätten, enligt flera artiklar i Ny Teknik förra året. Personligen tror jag att det beror till stor del just på det här “vad ska jag med just det HÄR till”-tänket. Antingen så visar det sig senare, eller så har du blivit bättre på att tänka abstrakt. Det är en win-win-situation, så länge som man får tillräckligt många exempel på det förra, för att sluta oroa sig.

Att “matte” inte anses coolt och därför ska tas bort, är helt fel lösning på problemet. Matte behövs, och behöver därför få en bättre image. Som den marknadsförare Richard är borde det vara en trevlig utmaning. När Festis ansågs o-coolt, paketerades drycken om och fick lite ball marknadsföring. Drycken i sig är densamma. Det är snarare något sådant som behövs. Matten behövs, men behöver lite ny paketering och reklam. Innehållet behöver inte förändras för det.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, programmering, ekonomi, vetenskap, pedagogik, richard gatarski, festis, reklam, matematik.

January 24th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 16 comments

Bildt svamlar

Jag brukar tycka att Carl Bildt är ganska bra, men hans senaste artikel i SvD är inget annat än totalt svammel.

Han börjar visserligen bra:

Men det sätter också strålkastarljuset på ett annat problem, nämligen hur bristande säkerhet på nätet kan utnyttjas av auktoritära krafter för att hota användarnas frihet.

Jaha, han tycker att människor ska få kommunicera fritt med varandra? Det var ju lite udda för att komma från moderaterna, som har varit så pigga på att införa Ipred, datalagring och annat otrevligt.

Men till detta kommer försöken att i hemlighet spåra regimkritiker och spionera på dem för att uppnå det som auktoritära och totalitära regimer har strävat efter i alla tider, nämligen att kontrollera undersåtarnas utbyte av tankar, åsikter och idéer.

Det här stycken handlade faktiskt inte om FRA, utan om Kina. Det är lätt att blanda ihop dem, jag vet.

På samma sätt som vi har rätt att kräva att vi kan röra oss tryggt på gator och torg måste vi kunna lita till att det allmänna erbjuder ett grundläggande skydd när vi använder telekommunikationerna för vår mobil- eller datatrafik.

Nu börjar det bli förvirrande. Det är faktiskt ganska stor skillnad på det stöd jag förväntar mig från samhället angående att el och fiberkablar skyddas från angrepp, och att som i Kinas fall spärra “farliga ord” i SMS. Vad “cybersäkerheten” skulle vara annars vet jag faktiskt inte. Kanske att slippa få sina datorer beslagtagna av polisen bara för att de har varit uppkopplade till internet? Sorry Carl, jag känner mig faktiskt inte tryggare av att veta att staten avlyssnar och analyserar allt data som går mellan min dator och någon annans. De personer som tycker det är en bra idé utan att själva vara den som avlyssnar, är välkomna att läsa en liten artikel på Wikipedia.

Vår profil i MR-frågorna ger oss också trovärdighet på ett område som innehåller många viktiga intresseavvägningar mellan å sena sidan användarnas frihet och skyddet för den personliga integriteten och kravet på säkerhet och kontroll för att bekämpa missbruket å den andra.

Här någonstans börjar jag bli lite irriterad. Så Sverige är ovanligt bra på den där intresseavvägningen, när den mest har resulterat i Ipred och Beatrice Ask som pratar om våldtagna spädbarn som motivation att förbjuda tonåringar att ha nakenbilder på sig själva? Nej tack, den där säkerheten och kontrollen har moderaterna bevisligen missförstått helt och hållet. Mary Jensen och Karl Sigfrid har förstått, men tyvärr finns det fler personer i det där partiet.

Det omedelbara målet för detta möte blir att, till rapporteringen inför FN:s råd för mänskliga rättigheter 2011, föda in idéer om hur yttrandefriheten i elektroniska medier ska kunna få ett starkare internationellt skydd.

Så yttrandefriheten i elektroniska medier ska få ett starkare skydd? Hur då? Genom att hemlighetshålla innehållet i Acta? Genom att lagra trafikdata i databaser som kommer att läcka?

Som väntat så är nästan samtliga kommentatorer till artikeln väldigt kritiska, och undrar vad han pratar om. Riv Sönder Och Börja Om, Carl.

Piratpartiet behövs i riksdagen för att reda ut sådan här förvirring, den saken är uppenbar.

Uppdatering: Andra som skriver: Blogge, Mikael Elmlund, Sugbloggen, Svensson, Henrik Alexandersson.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, internet, bodströmsamhället, säkerhet, fra, carl bildt, kina.

January 21st, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

Berkeley DB är inte helt trådsäker

På jobbet började vi för ett tag sedan använda den gamla hederliga Berkeley-databasen i en av våra produkter. Den har ju många år på nacken och används i alla möjliga Unixverktyg, så det kändes tryggt.

Den första strategin gick ut på att använda flera olika index för att kunna traversera posterna på olika sätt. Framför allt skulle det göra att ingenting behövde läsas in vid uppstart, och i praktiken göra oss helt oberoende av köstorlekar. Sådant är bra.

Att använda olika index från olika trådar samtidigt var dock inte så populärt. Med intensiv trafik så kraschade nämligen alltid programmet ganska snart någonstans inne i Berkeley-koden. Trots support från flera av Berkeleyutvecklarna lyckades vi aldrig hitta anledningen.

Istället bytte vi strategi, och gick tillbaka till minnesbaserade köer istället. Databasen blev därmed reducerad till operationerna “lagra post X”, “läs in alla poster”, och “ta bort post X”. Det blev lite enklare kod och lite bättre prestanda, så det var ok.

När jag sedan började göra en del tyngre stresstester med massor med trådar, började databasen krascha igen. Det verkar inte som att jag har glömt något fundamentalt, som att skicka med DB_THREAD till db->open, vilket innebär att Berkeley DB i den aktuella versionen 4.8 än så länge inte är helt trådsäker. Den är ganska trådsäker, men med några dussin trådar som inte gör något annat än att skapa och ta bort poster, hittar man uppenbarligen något som är trasigt. Förmodligen är det vad som brukar kallas för ett “race condition”, dvs programmet förutsätter att två operationer sker i en viss ordning, men har glömt att säkerställa det.

Det kan som exempel se ut så här. Först finns tråd 1:

1. Gör operation A.
2. Vänta på att tråd 2 släpper lås Z.
3. Gör någonting som tar lång tid.
4. Gör operation B.

Sedan tråd 2:

1. Gör operation C.
2. Släpp lås Z.
3. Gör någonting som tar kort tid.
4. Gör operation D.

Av det här så vet vi att A sker före B, C sker före D, och att A sker före D.

Däremot så vet vi inte vad som händer först av A och C.

Rimligtvis borde D ske före B, eftersom båda trådarna passerar punkt 2 samtidigt. Här finns då ett race condition, för plötsligt kanske tråd 2 inte får köra på länge, vilket gör att tråd 1 hinner göra operation B innan tråd 2 hinner fram till operation D.

I verkligheten har man sedan kanske något hundratal trådar, en handfull lås, och några hundra operationer som parvis lite slumpmässigt måste göras i rätt ordning. Om det nu var någon som tyckte att det där exemplet lät alldeles för trivialt.

Nu återstår att se vad Oracle säger om det hela. Kanske har jag trots allt glömt någonting, kanske finns det en bugg.

Uppdatering: Oracle har nu bekräftat att de kan reproducera problemet, och har skickat det vidare till utvecklarna. Kul!

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, programmering, teknik, berkeley, oracle, race condition.

January 20th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments