Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Jag hatar bilar

Jag och bilar är verkligen en dålig kombination. Jag tycker inte om dem, utan håller mest med kommentaren i ZMM om att det bara är som att se på mer TV. Långtråkig TV, dessutom. Att under mycket lång tid ogilla bilar i allmänhet gör man däremot inte ostraffat. Den nuvarande hyrbilen är tydligen en Transformer, för idag beslutade sig bilcommunityn för att hämnas.

Jag skulle köra motorcykel klockan 7 i morse, varvid jag hade satt klockradion på 5.30. Då hinner jag äta frukost och få i mig lite koffein innan det är dags att åka iväg. Lite ombyte och iväg till jobbet, så får man en relativt normal arbetsdag sedan. Brukar funka bra. Idag gick jag inte upp direkt, utan låg kvar och råkade somna om. Jag vaknar igen tio över sex, så frukosten fick ersättas med ett litet glas mjölk. Mindre skoj, men jag visste ju att jag kunde äta så snart jag kom hem igen.

För att göra körningen mer spännande så regnade det mest hela tiden, så jag hade tagit av mig glasögonen. Jag får köra utan dem, men efter några timmar är det inte så kul i huvudet. En timme är aldrig några problem, eftersom jag ändå inte läser finstilta böcker medan jag kör. Efter körandet trycker jag på den magiska fjärrkontrollsnyckeln för att öppna bilen, sätter mig i baksätet för att byta skor, och ser till att blöta handskar och sånt inte ligger ihopknölat. Nyckeln lägger jag fram mellan framsätena. Jag går ur, stänger bakdörren, och öppnar framdörren för att åka hem.

Trodde jag, ja. Bilen såg sin chans att hämnas på mig, och bestämde sig för att låsa alla dörrar nu när jag inte hade någon nyckel på mig. Där står jag, utan vare sig nycklar, plånbok, eller mobil. Min kärlek för fyrhjulsdrivna fordon nådde inte riktigt en all-time-high just då. Lysdioden vid dörren som är det enda som är kvar av den gamla hederliga låsknappen, blinkar. Jag tolkar det som att bilen skrattar åt mig, för någon annan anledning att stå där och blinka finns ju inte.

In på körskolan för att låna en telefon. Jag ringer uthyrningsfirman, som inte kan göra flasklock eftersom klockan bara är 8, och det inte finns några personer på plats på huvudkontoret där reservnycklarna finns. Under tiden är det bara att vänta. Tur att man har flextid.

Jag ringer fler gånger, och framåt nio tycker de att jag ska vänta på att någon från huvudkontoret ska få tid att åka ut med nyckeln, vilket skulle kunna ta ett par timmar till. Då lackar jag ur, eftersom jag både skulle vilja äta, duscha och komma till jobbet någon gång innan dagen är slut. Jag frågar vad de skulle göra om jag hade satt min ettåriga barn i baksätet en solig dag och bilen bestämde sig för att låsa sig. Då skärper de sig lite grand, och tycker att jag kan få skicka en kompis att hämta nyckeln. De där kompisarna som jag vet har åkt kommunalt till jobbet, och vars telefonnummer ligger i min mobiltelefon som är inlåst i bilen, alltså.

Lärarna som går förbi frågar alla varför jag fortfarande är kvar, och om jag har en till körtid eller nåt. Ingen av dem har dock ett förflutet som biltjuvar, så de kan inte bistå med så mycket praktisk hjälp.

Framåt halv tio har äntligen huvudkontoret kommit på att de kan skicka nyckeln med bud, och stå för den kostnaden. Att bilen plötsligt låser sig måste ju vara ett fel på bilen, så det kan ju inte jag behöva ta massa extrakostnader för. Ok för att den kanske låser sig när man har startat bilen och kört iväg som skydd mot kapning vid rödljus eller nåt, men inte när den står still och inte ens är startad.

Kvart över tio. Inget bud. Jag ringer, varvid de skulle ringa till huvudkontoret och be dem stressa på budfirman lite. Tjejen i receptionen frågar om de skulle betala begravningen för min dotter.

Kvart i elva. Fortfarande inget bud. En av lärarna frågar om han ska ta en hammare och slå in rutan istället, men strax därefter kommer budet med en fungerande nyckel.

Elva, fem timmar efter att jag gick upp, är jag äntligen hemma och kan få i mig någonting att äta. Efter att ha varit ute, kört hoj och gått runt lite på körskolan är jag så hungrig att jag skakar, med en matchande huvudvärk. Tillsammans med en lagom värkande vänsterarm efter att ha övat krypkörning med måttlig framgång lite för länge, är jag förmodligen inte på mitt allra charmigaste och positiva humör. Nu när det är kväll igen och jag har fått ordning på en sak som jag fastnade på igår är jag mycket gladare igen, och vill bara förbjuda bilar att existera under återstoden av universums livstid.

Jag hatar verkligen datorsystem som ska försöka vara listiga och förutsätter att man exakt följer flödesschemat som konstruktören hittade på. Och bilar. Och datorsystem i bilar.

Andra bloggar om: bilar, datorer, kundtjänst.

August 28th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | one comment

Mat för gravida

Som man utan egna barn är jag strängt förbjuden att säga att de kilometerlånga listor med förbjuden mat för gravida kvinnor är totalt sinnessjuka och borde avskaffas på grund av sin egen orimlighet, även om jag nu tycker det. När barn nu varken får ligga på mage eller rygg känns det på något sätt som att det har gått lite för långt.

Men om en person som både är kvinna och har egna barn säger samma sak, är det mer ok då? Och i så fall, varför gör det en så stor skillnad på vem som säger det? Att det är absurt med oändliga förbudslistor säger väl sig självt, oavsett anledningen till de saker som står där?

Tack Marie Söderqvist, jag började bli rädd att samtliga mammor numera har fel i huvudet och helt tappar sin egen tankeförmåga. Ungefär som när folk kommer i närheten av en dator, då försvinner också 99% av deras IQ. Vad som händer med nyblivna mammor i närheten av en dator vill jag inte tänka på. Fast där får de säkert inte vara, för då orsakar nog de enorma elektromagnetiska fälten från hårddisken att de får bröstcancer.

Eller nåt. Jag måste sluta läsa kvällstidningar.

Sedan finns det mammor med hjärna, personer som behåller sin IQ även i närheten av elektriska föremål, och i vissa fall överlappar till och med de här grupperna varandra. Men det är en annan sak, eftersom de grupperna är så små.

Andra bloggar om: mat, lax, jordgubbar, statistik, barn, föräldrar, vetenskap, religion.

August 27th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

Sexuell mängdlära

Dagens XKCD var helt klockren. Fundera inte för länge på vad “anything not on your list” får för konsekvenser för listan, för då får du garanterat ont i huvudet. Tänk gärna lite grand däremot, för det är kul att märka att man snubblar.

Andra bloggar om: sex, matematik, gödel, xkcd.

August 27th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | no comments

Övningskörning i trafik

Efter en massa telefonsamtal till Länsstyrelsen och Vägverket, står det nu i deras databas att jag får övningsköra privat för körkort behörighet A. A som i Adam, inte B som i Bertil. Tack.

Tyvärr har Mr Handledare inte tid att köra alla dagar, så sedan en liten tid tillbaka hade vi bestämt att köra lite idag. Det var ganska ok väder hela dagen, så det kändes bra. Ända tills vi ska börja köra, då det börjar duggregna. Vi åkte bort till Barkarby, så fick jag köra en liten omväg hem. Inte jättemånga kilometer, men kanske en mil eller nåt. Eftersom jag aldrig ens hade använt blinkersen förut, kändes det som en vettig sträcka.

När det då var dags för mig att köra, var det helt svart ute, och det regnade ganska duktigt. Det betyder många stora vattenpölar, och väldigt blöta och snorhala vägmarkeringar. Och massor av vattendroppar på visiret, som av någon anledning inte har lika effektiv vindrutetorkare som på bilen. Och hög luftfuktighet så att det blev lagom immigt inne i hjälmen, framför allt på glasögonen. Alltså fick man öppna det lite ibland, varvid man istället fick regn i ansiktet. Samtidigt som man skulle komma ihåg om växelpinnen skulle upp eller ner när man skulle växla upp, komma ihåg att stänga av blinkersen efter svängen, och allt vad det var. Jag fick även öva på start i skitbrant uppförsbacke, vid den lilla 30-bron över järnvägen vid Barkarby station. Allt på en gång, hurra.

Det var på något sätt inte den mest avslappnade åktur jag har varit med om, men å andra sidan lär de flesta körningar i framtiden bli enklare än det här. Framför allt var det häftigt att känna att jag faktiskt helt på egen hand kunde föra det här lilla fordonet mitt bland annan trafik, utan att vare sig välta eller bryta mot några trafikregler. Klart kul. Men nästa körning får nog bli dagtid i solsken.

Andra bloggar om: , .

August 26th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 5 comments

Ashes to Ashes i originalversion

Enligt DN så har BBC klippt rejält i sina serier när de har gått på export, för att få plats med reklamavbrott. Det senaste exemplet är Ashes to Ashes, fortsättningen på den excellenta Life on Mars. För att vara en uppföljare så är “Ashes” ovanligt bra, i mitt tycke. Det är så lätt att de komplicerar till allting, så det till slut bara blir en abstrakt, underlig sörja (Matrix… *host*). Det har de klarat sig utan här, utan håller det rent och snyggt.

Det är fortfarande en massa drömsekvenser, flashbacks fram och tillbaka, roliga kulturkrockar och annat skoj. Att få en stor del av det bortklippt lär inte göra serien enklare att förstå, så det är bra att SVT tar strid om det här och ska visa serien på riktigt så småningom.

För de som inte vill vänta på att SVT ska bli klara så finns den självklart i originalversion på nätet, och är man lite påhittig kan man säkert hitta svenska undertexter någonstans. Hur var det nu, berodde fildelningen på grund av att alla tonåringar saknar moral, eller för att fildelningssajterna tillhandahåller en bättre produkt långt tidigare än de officiella kanalerna? På vissa sajter betalar man för att få ett bra RSS-feed för nya avsnitt, så att det skulle vara gratis är inte längre något argument. Folk betalar, men inte överpriser för att få skräp. Visst är ekonomi otroligt komplicerat?

Andra bloggar om: tv, life on mars, ashes to ashes, bbc, svt.

August 26th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 2 comments

Dryg?

Jag hade precis den här dialogen:

M: Så här ser min kod ut nu, men det fungerar inte.

Jag: Nej, det är för att den gör fel.

Så finns det de som påstår att jag kan vara dryg ibland. Trams.

Andra bloggar om: datorer, programmering.

August 26th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

Godkänd handledare

Jag tänkte alltså ta MC-kort, dvs körkort behörighet A. A som i ADAM. Inte B som i BERTIL. A. ADAM. Motorcykel, inte bil.

Körkort för bil tog jag 1990, vilket var en helt annan historia. Det är kul att ta körkort i Umeå, en stad där det då fanns exakt noll rondeller, för att sedan åka ner till Stockholm och med ett körkort som inte ens var 24 timmar gammalt, köra Bergslagsvägen – Västerbron – Hornsgatan – Ringvägen och ner mot Huddinge eller nåt. För att sedan möta en bil som kör åt fel håll när man ska köra ut ur en rondell. Första dagen. Jag hatar att köra bil sedan dess, undrar varför.

Anyway. För att få börja övningsköra måste man få ett intyg på att man inte är blind, kryssa “nej, jag är inte mentalsjuk”, och sedan vänta några veckor medan Länsstyrelsens underbetalda pryoelever sätter ett kryss i ett datasystem och skickar hem ett papper. Det är svårt och komplicerat, så det tar lång tid. Min motvilja mot myndigheter som mest verkar hitta på saker att göra åt sig själva för att få en större budget minskade inte direkt under de här veckorna.

För att få övningsköra privat måste man även ha ett godkännande speciellt för varje kombination av handledare och elev. Om samma handledare ska ha flera elever, tar det bara marginellt mycket kortare tid än för en elev gånger två. Underbar byråkrati. Visst, det kan ju vara käckt om man övningskör med någon som faktiskt har körkort för fördonstypen i fråga, och inte har haft det återkallat senaste tiden. Men det kan man väl hålla reda på själv, och det märks väl vid en kontroll i så fall? De ska kolla att handledarens körkort är ok, och förmodligen att jag har fått körkortstillståndet. Jättesvårt, det måste ta jättelång tid. Ett par veckor, i mitt fall.

Ok, de veckorna passerade också till slut. Varvid jag (och handledaren, så det var inte någon miss just till mig) får ett papper där det står att jag nu får övningsköra för behörighet B. Som jag har körkort för sedan nästan 20 år tillbaka. Bra jobbat. På brevpapper märkt Vägverket, för säkerhets skull.

Att första inbetalningen för körkortstillståndet kom tillbaka med ett meddelande att kontot inte fanns, på grund av en bug i Länsstyrelsens datasystem just den veckan, är bara grädde på moset. Den lilla extra rosetten på tårtan, som i sig själv inte är så mycket att bråka om, men som tillsammans med allt annat fungerar som en perfekt accesoar.

Jag gillar inte myndigheter.

Andra bloggar om: Politik, mc, länsstyrelsen, vägverket.

August 25th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

MC-framsteg

Det verkar inte hända så mycket i FRA-frågan just nu. Den ena politikern efter den andra visar att de inte har läst en enda bokstav av den faktiska lagen, och blir en efter en sågade med fotknölarna av ett helt gäng med bloggare. Den dumhet och arrogans som politikerna visar upp är helt häpnadsväckande. Det enda som är lite förvånande är att de fortfarande håller på. De vet att de inte har några vettiga fakta, och de vet att varenda lögn kommer hittas. Ändå fortsätter de. Fascinerande. Jag förstår liksom inte hur man kan fortsätta ljuga, när man vet att man omedelbart kommer bli nedhuggen med fakta.

Det som är lite roligare, åtminstone för min del, är att timmarna på körgården nu börjar ge resultat. Vid krypkörning i åttor så är inte längre diametern 100 meter, och jag spänner inte längre hela kroppen så att jag blir dyngsvettig efter några minuter. Dessutom fick jag riktigt bra betyg på mina inbromsningar, bortsett från att de ska bli lite hårdare och göras från högre fart. Lite till, så hoppas jag att det blir trafiklektioner sedan. /me vill ut och åka på riktigt.

Med lite samordning med Mr Handledare så kan de där trafiklektionerna snart bli verklighet, eftersom Länsstyrelsen nu har processat klart min ansökan. Nu under hösten så får det därför gärna komma lite global uppvärmning, åtminstone lokalt i Stockholm. Jag vill ha barmark och plusgrader till den 12:e december. På Lucia ska det vara snö. Sedan kan det få vara barmark tills jullovet börjar. Om jag övningskör tillräckligt mycket så borde väl avgaserna från min hoj räcka?

Andra bloggar om: blogg, Politik, fra, mc, miljö.

August 25th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 5 comments

Zen och konsten att skriva ett teoriprov för MC

Kommentaren från Josh om feltänket hos en viss tant påminde självklart även det om ett avsnitt ur min senast lästa bok. Det är dessutom ett av de avsnitt som faktiskt handlar om motorcyklar. Fast bara på ytan.

Författaren diskuterar hur det kan verka för en person som inte kan någonting om motorcyklar, när han ska försöka följa instruktionsboken för att ändra på någonting. Det finns en punktlista, men ingenstans några varför, vad som kan gå fel, och vad man i så fall ska göra åt det. Det är som att skruva ihop en IKEA-möbel. Vad de olika delarna har för roll får man aldrig reda på, och det spelar inte heller någon roll. Prylen som ser ut så HÄR ska sitta på DEN sidan om prylen som ser ut så DÄR, vänd åt DET hållet. Färdig. Mängden instruktioner och detaljer för att få ihop en hel hoj är med en sådan beskrivning helt ohanterlig.

En duktig mekaniker, som killarna hos Orange County Choppers, tänker självklart inte så här. De tänker enbart i termer av vad delarna har för roller. Hur delarna ser ut, eller vilken del som sitter var, är helt irrelevant. Ibland är det till och med lite dagsnotering på det. Huvudsaken är att de har en motor, styrning, växellåda och vad det nu är som behövs. Tänket ligger på en helt annan nivå. När man väl är där, så spelar detaljer ingen roll. (Jag tänkte nämna en viss undersökning bland lärare, men tänker hålla mig borta från Godwins Lag ett tag till.)

För att kunna påstå att man har bra förståelse för ett ämne, vilket är precis det som vägverkets test försöker visa, måste man även försöka få upp frågorna en nivå. Det är därför det inte är frågor om huruvida gaspedalen sitter till höger eller vänster om bromsen.

I GEB pratas lite om att det är omöjligt för människor att låta bli att göra det här hoppet upp, om de utsätts för liknande serier stimuli tillräckligt många gånger. Till slut “fattar” man. Även om det ibland är lite tradigt, har jag därför egentligen inte något emot att göra krypkörningsövningarna timme efter timme, för jag vet att det är hoppet till “fordonskontroll” jag egentligen är på jakt efter. Sannolikheten att en trafiksituation i verkligheten ska se ut exakt som provbanorna med små gula koner överallt är ju relativt liten. Jag kanske måste köra slalom i 50 km/h mellan små ankor som går med exakt 12 meters avstånd, för att sedan vända och köra slalom tillbaka igen. Vem vet, det kanske kommer hända (åtminstone om Douglas Adams fick bestämma), men det är ju inte det som är poängen.

Den intressantaste frågan blir i så fall hur man snabbast och effektivast får elever att göra det här hoppet upp i abstraktionsnivå, eftersom det oftast är någonting som måste komma från en själv. Att tanten som de här tankarna började med kommer råka ut för en olycka förr eller senare om hon trots allt råkar få tillräckligt många poäng anser jag uppenbart.

Precis lika uppenbart anser jag att det är att det här inlägget lika gärna hade kunnat handla om allting mellan kampsport, matlagning eller programmering (eller ungefär vad som helst), utan att man hade behövt ändra speciellt många ord i texten.

ZMM summering nummer 2 avklarad. :)

Andra bloggar intressant om: träning, mc, pedagogik, vetenskap.

August 21st, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

Koldioxid

Jag skrev teoriprovet för MC idag, och en av frågorna var vilken effekt som koldioxiden hade. Alternativen var att temperaturen minskade respektive ökade, och två alternativ till som var helt sinnessjuka. Som att gravitationen skulle öka respektive minska eller nåt sånt. Jo, men tjena.

Jag var nära att sträcka upp handen och be om alternativ fem, “Förmodligen Inte Flasklock”, men lät bli. Jag svarade duktigt att temperaturen ökade, och fick därmed de 56 poäng jag behövde. Grattis till mig. Marginaler är för fegisar.

Nu är det bara att vänta till juli 2012 eller så för en ledig uppkörningstid.

Just det, jag ska lära mig köra tillräckligt bra också. Nåja, på fyra år ska man väl hinna med det också.

(Bitter över Vägverkets absurt långa köer? Nej, absolut inte.)

****** (Jag gör en Emma-rad med stjärnor, det brukar funka bra för att byta ämne lite lagom mycket.)

Det roligaste var annars efteråt, när en 40-någonting kvinna irriterat kommer fram till receptionen och klagar på att det var frågor på provet som inte hade varit med på testfrågorna på körskolan. Hon var jättesur, och undrade hur man då skulle kunna lära sig vad som var rätt svar. Hon förstod överhuvudtaget inte vad som var så fundamentalt fel i den frågan. Skrämmande.

Skulle hon mot förmodan klara sig vid ett senare tillfälle så är ju inte hon någon som jag skulle vilja träffa i trafiken, tack så hemskt mycket.

Andra bloggar om: mc, vägverket.

August 21st, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 7 comments

« Äldre |