Basic personligt

Mikroformat vs XML-API

Fick några bra kommentarer av Jörgen:

1. När jag började på universitetet i Lund -79 körde vi mot stordatorn via en hembyggd terminalkoncentrator som ballade ur med jämna mellanrum, oftasts när man skrivit in nästan hela programmet utan att göra save. Då fick vi en sentens från handledaren, “Det går mycket fortare andra gången…”, och den är väldigt sann. Den kan dessutom kompletteras med “..och det blir bättre.”
2. Att läsa över hela stora tunga webbsidor och screen-scrape’a dem för att hitta infon… Föredrar nog att det finns ett kompakt XML-API om jag ska vara i den änden. Borde vara en fördel för den publicerande servern också egentligen om man är tvungen att generera om hela sidan varje gång nån kollar om det hänt nåt.

Jag var tvungen att fundera på om jag hade gjort en vettig “version 1″ någon gång, men det var ju inte så lätt. Det närmaste är nog form2pdf, där jag visserligen skrev om parsern från scratch, men resten är intakt. För att göra den bättre skulle det bli avsevärt mycket mer och mer komplicerad kod. Det mesta annat verkar må bättre av en omskrivning eller två.

Tja, det blir nog lite atom-saker också, men det beror på hur stort behovet är. Däremot kan man ju se till att html-koden är så ren som möjligt, för det har ju andra effekter. Jag kommer tvingas använda css mer, vilket ger bättre och mer kompakt html. Med fler klientverktyg (Ruby har t.ex. mofo, och FireFox har Tails) och mer strukturerad XHTML blir det snarast normal parsning än slumpmässig screen scraping. Där någonstans blir skillnaden mot ett xml-api inte så himla stor, vilket gör att det känns som en bra riktning. Vart jag hamnar vet jag inte, men jag har en riktning i alla fall, till någonting som verkar lukta gott.

Andra bloggar intressant om: teknik, programmering, datorer, internet, mikroformat, ruby, mofo, tails, firefox.

December 2nd, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | one comment