Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Viktkontroll

Det där med vikt och kost och sånt…

För 3 år sedan vägde jag 80 kg, körde ett race med LCHF samtidigt som jag tränade kampsport mer än någonsin och höll stegräknaren glad. 10 veckor senare vägde jag 70 kg, utan att ha varit hungrig en sekund. Jag var inte ens speciellt strikt, eftersom jag fortfarande åt havregrynsgröt på morgnarna.

Sedan blev det potatisgratänger, surdegsbröd till frukost, ris, makaroner, och så var jag uppe på 80 kg igen. Fan också. Tillbaka till LCHF, vilket plockade ner mig på 73 kg, om än långsammare än gången innan. Å andra sidan tränade jag inte en meter. På den vikten har jag nu stått still i nästan ett år. Något halvkilo upp eller ner då och då, förstås. Med flickvännen hände däremot ingenting.

Nu till semestern bestämde vi oss för att köra helt strikt ett tag, för att se vad som skulle hända. Dvs kosten reducerades till enbart kött, kyckling, lax, ägg, smör, kokosfett, bea, olivolja och lite gröna blad. Vi äter fortfarande när vi är hungriga, och äter tills vi är mätta. Och jo då, jag studsade ner 1-2 kg till på de här två veckorna (och ett snäpp på bältet), och flickvännen ännu mer. Visserligen är det förmodligen mest tömda kolhydratlager, men ändå. Vi lär båda vara mer fettdrivna är förut, i alla fall. Sedan återstår att se vad som händer med vikten på några månaders sikt.

Även om det är tidigt, så känns det ganska uppenbart att olika människor är olika mycket känsliga för kolhydrater. Vissa går ner i vikt bara de slutar dricka läsk, andra måste ner på praktiskt taget nollnivå innan man har fått ner insulinnivåerna tillräckligt långt för att kunna plocka energi från fettcellerna. Sedan får man ju anpassa fettintaget därefter, men det är lite en annan diskussion. Så länge som man inte har tillgång till fettcellerna gör ett för lågt fettintag bara att man blir hungrig och grinig.

Det som förvånade mig mest, är min egen reaktion. Jag har aldrig sett mig själv som direkt sockerberoende, men attans så jag bedrog mig. Nu när kolhydraterna från tomater, grädde och liknande är borta, så har jag blivit väldigt uppfinningsrik i att hitta andra källor. Plötsligt dricker jag två lchf-kaffe (lika delar espresso och mikrovågsugnsvärmd vispgrädde) per dag på jobbet, och visst måste man ta en sked av sin hemgjorda lingonsylt med choklad till köttfärslimpan på lunchen? Dessutom verkar chokladbitarna på jobbet gå åt lite snabbare nu. Sammanlagt är det nog inte mer än 20-40 gram kolhydrater per dag, men det är ändå väldigt mycket högre än planerat.

Jag vet ju att kroppen mår alldeles utmärkt på bara protein och fett, för att inte tala om hur glad min hjärna blir. Varför är det då så svårt att “hålla nollan”? Jag vet inte ens om det är ett fysiskt eller mentalt beroende. Det är väldigt frustrerande, eftersom jag inte har någon aning om hur jag ska hantera det. På sätt och vis är det ju en rent akademisk fråga eftersom jag inte behöver hålla kosten så ren av viktskäl, men jag tycker ändå att det är lite intressant att se hur dålig disciplin man kan ha när det gäller mat.

July 26th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 10 comments

Dear Woman-tramset

På bloggen Aktivarum läste jag om gruppen “Concious men”, som skrivit ett manifest som är något av det mest rubbade jag har läst på länge. Tänk dig maximalt överdrivet genusflum kombinerat med new age-flum.

I feel deep love, great respect and a growing sense of worship for the gifts of the feminine.

Worship? Allt som har med kvinnlighet att göra är alltså fantastiskt, underbart och perfekt? I don’t think so.

I also feel deep sorrow about the destructive actions of the unconscious masculine in the past and present.

En stor del av så som genusfolket ser på manlighet inkluderar egenskaper som vilja att utvecklas, att lära sig mer, att ta chanser och undersöka det okända. Sådant som har gett oss billig mat, sjukvård och internet. Hyfsat bra saker.

I want to apologize to you and make amends for those actions, in order to bring forth a new era of co-creation with you.

Här blir det flera fel på en gång. Manlighet som koncept är ingenting man behöver be om ursäkt för. Alls. De förändringar som “manligt” beteende har lett till är inte heller något att be om ursäkt för.

Dessutom finns det aldrig någon anledning att be om ursäkt för vad någon annan har gjort. Även om man råkar vara av samma kön, ha samma hudfärg, religion, eller bo i samma land. Jag tar ansvar för mina handlingar, så får andra människor ta ansvar för sina.

As I become more conscious, I grow more aware of the play of masculine and feminine energies: within me, within you and in all of life. I know that we all have access to the full spectrum of these energies.

Öh, nej. Olika människor ligger på väldigt olika ställen på skalan mellan manligt och kvinnligt, oavsett hur man definierar ändpunkterna. Sedan finns det män som är kvinnligare än vissa kvinnor, men det är ju totalt irrelevant.

Om det nu finns manlighet och kvinnlighet hos alla, varför går resten av texten ut på att klaga på allt hemskt alla män har gjort, och berömma hur underbara kvinnor är, när allt baseras på just det kvinnliga och manliga? Är det “män” som är hemska, eller “manlighet”? De får faktiskt ta och bestämma sig.

Förutom då att jag får allergiska panikreaktioner när folk pratar om “energier” som inte kan mätas i Watt.

I also have a growing awakening to the dimension beyond all dualities, free and open as the sky.

Say what now?

Först definierar vi mänskligheten i två grupper. De som har fin “feminin energi”, vilket med tanke på manifestets rubrik är kvinnorna, och de med “omedveten maskulin energi”, vilket med tanke på de som figurerar i videon, är männen. Därefter ska vi tydligen alla ha lite av varje. Sedan ska bli plötsligt bortse från hela manligt-kvinnligt-saken?

När det gäller att vara “öppen” håller jag med Tim Minchins: If you open your mind too much, your brain will fall out.

I commit to owning and stewarding a masculinity that honors and celebrates us as equals. I know that in order to truly honor you as a multi-dimensional woman, I must stand fully present in myself, and own the gifts I have to share with you. We can create great miracles together by nurturing each other in a conscious way, by treating each other with reverence and respect, and by worshiping the divinity expressed in both masculine and feminine energy.

Men i början så var det ju bara det feminina vi skulle dyrka? Det manliga var ju något hemskt som vi skulle be om ursäkt för?

As men, our relationship to the feminine has often been unconscious.

Jag undrar verkligen vad det är som alla män hittills har varit omedvetna om. Att kvinnor vanligtvis är kvinnligare än män? Nej, tror inte det.

I feel sorrow that women and feminine energy have been for so long subjugated and oppressed.

Men då är det ju bra att varenda utbildning, arbetsgivare och myndighet glatt kvoterar in så det blir minst 50% kvinnor på alla nya poster. De ställen där det är övervägande kvinnor, t.ex. i alla genusorganisationer, görs det däremot ingenting åt.

Throughout history, men have raped and abused you, burned you at the stake, bought and sold your bodies for sexual pleasure,

Ska vi räkna på hur många män respektive kvinnor som har dött i alla olika sorters krig, när de försvarar sin familj och sitt land mot inkräktare? Eller är det männens “eget fel”, när någon annan man angriper, enligt principen att alla män är ansvariga för vad alla andra män genom hela historien har gjort? Själv får jag lite dålig smak i munnen av den formen av “det var offrets eget fel”-attityd.

barred you from religious and political office,

Inte längre ett problem. Om man nu inte tycker att det är ett problem att det nog lära dröja ganska länge innan en kvinna blir påve.

relegated you to subservient chores,

Inte längre ett problem, annat än i vissa väldigt fattiga och underutvecklade länder.

forced you to hide your faces

Personligen tycker jag att det är något humoristiskt tragiskt med det faktum att det, enligt vad jag har förstått, ofta är kvinnorna själva som väljer dessa kläder. Bristen på insikt att det är på grund av kulturella skäl, och bristen på viljan att bryta mot reglerna och prova något nytt, är slående.

and even cut off your organs of sexual pleasure.

Något som tydligen drivs på av kvinnorna själva, liksom bröstbränningarna nu senast, i vilket land det nu var.

I may not have done these things myself, but I am aware of the forces in the unconscious masculine psyche that feel threatened by and then seek to dominate the feminine.

Här undrar jag faktiskt på riktigt vad de pratar om.

On behalf of my gender, I apologize to you for our unconscious actions [...]

Nej, jag tänker inte be om ursäkt on behalf of någonting alls. Vare sig som man, svensk, korthårig, ateist eller något annat.

I choose no longer to contribute to those forces, nor to be run by them in my own life.

Men eftersom man inte har gjort alla de här onda sakerna själv, gör det här ingen skillnad. Jag lovar att inte yxmörda fler japaner.

I acknowledge that the religions of the past several thousand years have been mainly founded by and propagated by men.

Återigen, say what now? De ber om ursäkt för att män är duktigare på att hitta på sagor än kvinnor?

We have often acted as if we have the last word on God and the spiritual life, when all we have really known is the masculine expression of those things. As a result, we have suppressed more heartfelt, connective and inclusive spiritualities. I commit now to also honoring the spirituality of the divine feminine.

Dvs den manliga synen är dålig, och den kvinnliga är bättre. Igen. Dessutom var den manliga delen bara männens syn på gud, medan den kvinnliga delen var gudomlig i sig själv.

I honor your deep connection to the earth.

Så nu flyttas vi från en gudbaserad religion till en jordbaserad. Det märks att den här texten är skriven av flera personer. Är det för att kvinnor oftare går barfota på sommaren?

Vad skulle hända om vi skulle kolonisera andra planeter? Skulle kvinnorna automatiskt ha en bättre koppling till dom också?

As men, our relationship to our planet and its resources has often been motivated by competition, acquisition and domination. We mistakenly believed that expansion would protect us from encroachment, and in the process we violated the sanctity of the Earth and disturbed its natural rhythms.

Tja, denna konkurrens och utveckling har gjort att medellivslängden har flerdubblats, och att det krävs färre personer och mindre landyta för att producera mat åt flera. Jättetragiskt, verkligen.

I commit to listening to the intuitive sense you have of how to heal our planet and make it thrive.

Självklart så är intuition bättre än vetenskap, både när det gäller genusmänniskor och new age-typer. Bortsett från respektive tekniks track record.

I honor your intuition and your profound capacity for feeling.

Tack, jag har också förmågan att ha känslor. Deras video gav mig tydliga “kräkas lite i munnen”-känslor, t.ex.

As men, we have often devalued feeling and intuition in favor of a view dominated by data and logic. This way of being seemed necessary to move humanity beyond superstition and animalism, but in the process we lost much of the heart of life.

Nej, rätt ord är “was”, inte “seemed”. Vad, exakt, är det vi har förlorat? Folk skriver, musicerar, fotograferar och delar med sig av känslor mer än någonsin förr. Med hjälp av tekniska hjälpmedel, baserade på logik. Tänka sig.

I commit to respecting the arts of feeling, intuition and wisdom of the feminine heart, so that together we can integrate them into a balanced view of life, that honors and includes all wisdoms.

Jaha, men om intuition och hårda mätdata inte är överens, vad ska man gör då? T.ex. huruvida vikten på ett föremål påverkar dess fallhastighet, om fildelning orsakar förluster för kulturskapare, eller åt vilket håll en motorcykel svänger när man vrider på styret.

I honor the beauty and integrity of your body.

Ja, kvinnokroppar är vackra. Å andra sidan finns det personer som tycker att manskroppar också är det.

I feel sorrow that men have used your beauty as a form of commerce in prostitution and pornography.

Men alla sexarbetare av olika slag som gör det av egen vilja, då?

I honor your capacity for peaceful resolution of conflicts, your ability to apologize effectively and forgive with grace.

Ursäkta mig medan jag fnittrar så att jag knappt får luft. Ingen av de som har skrivit den här texten har tydligen gjort slut med en kvinna, eller varit indragen i en vårdnadstvist.

By contrast, it is rare to find an invasion or war instigated by a woman.

Eftersom få kvinnor vill bli chefer, allra minst över länder, är det inte så konstigt att de flesta krig har startats av män. Men visst, välj Hilary Clinton till president, så får vi se hur många dagar det dröjer innan USA har dragit tillbaka alla sina trupper.

I honor your capacity to listen to your body and its needs for food, rest and playtime.

Jag måste tydligen vara kvinna, för jag är också kapabel till att känna när jag är hungrig eller trött. Var är mina bröst?

As men, our preoccupation with goals and results often has burnt us out and made us unavailable for relationship.

Ofta krävs lite mer jobb än 6 timmars arbetsdag för att lösa riktigt svåra uppgifter.

I honor your sense of compassionate justice. In our justice system, men have dominated as judges and police, build prisons and revered the principle of punishment. I welcome you to work with us in bringing the return of the heart to our system of justice.

Ja, för det finns ju inga kvinnliga domare som har dömt ut dödsstraff. Fängelsestraff handlar för övrigt inte om straff, utan om att skydda resten av befolkningen från ytterligare brott. Däremot ser jag fram emot ett rättssystem, både i Sverige och andra länder, som fokuserar mer på brott mot andra människor än mot statens morallagar. Av någon anledning så tror jag inte att det är minskade straff på droginnehav och sexköp som de menar här.

I also know that global economics have been dominated by the unconscious masculine, often living in a sense of lack and greed. As a result, many people have been left impoverished and disempowered.

Så vi ska sluta konkurrera med bättre och billigare produkter, för att någon då blir ledsen? Skulle världen ha förbjudit kylskåp och frysar, något som har gett oss bättre och mer varierad mat, för att inte riskera att isutkörarna skulle bli arbetslösa? Med tanke på att vissa personer vill att staten ska gå in med belopp per person motsvarande värdet på en ny bil för att rädda Saab, trots att vi inte skulle få någon faktisk bil som tack, känns det inte så långsökt.

In apologizing to you for the hurts we men have caused you, I acknowledge that I and many of my brothers have also felt hurt by our mothers, our sisters, our partners and ex-partners.

Observera att det står “felt hurt”, och inte “been hurt”. Alla gånger en kvinna har sårat eller skadat en man ska alltså avfärdas med ett “sorry, det var inte meningen”?

As a conscious man I am willing to feel those hurts fully within myself and release them.

Någon som är bättre på new age-flum för gärna förklara vad “release them” betyder här.

I forgive you for any ways you may have acted unconsciously, as I forgive myself and my gender for our own waking sleep.

Kombinationen av att dels be om ursäkt för vad alla onda män har gjort, samtidigt som man förlåter dem, är lite spännande.

Together, there is nothing we cannot do.

Färdas snabbare än ljuset? Slippa könskvoteringar?

July 23rd, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 6 comments

Mahna mahna

Varning: Den här låten är omöjlig att få ur huvudet…

Man sitter där i godan ro framför datorn, då Jens Bergqvist postar en länk till mupparnas version av “Mahna mahna”.

Bästa kommentaren: “ca anyone find me the lyrics please?”.

Nyfiken är så kollade jag på wikipediasidan, som var klart intressant. Visserligen hade mupparna med den i det första programmet 1976, men redan 1969 hade den varit med i föregångaren Sesame Street:

Originalet är dock från 1968, från den italienska filmen “Sweden – Heaven and hell”. Mupparna i all ära, men en hel bunt söta svenska tjejer i en bastu är nästan bättre.

Jag kollade på Pirate Bay, men där fanns filmen tyvärr inte. Finns den på nätet någonstans? Jag menar, kolla bara på filmaffischerna. Finns det ens en teoretisk möjlighet att den här filmen inte är bra? IMDB-betyget är 6.3, bara en sådan sak! Att köpa den för 35 dollar på Amazon känns lite dyrt.

July 20th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Tully’s #fail

Fiket Tully’s på Götgatan har länge varit bra, men idag lyckades de faila på alla möjliga sätt.

För att få en bra kvot mellan fett och kolhydrater så brukar jag numera beställa vad som närmast kan beskrivas som en cortado på grädde, dvs lika delar espresso och skummad (eller i alla fall värmd) vispgrädde. Flera baristor tycker det är kul att få göra något annat, och minst en gjorde efteråt en till sig själv, eftersom den verkade så krämig och god.

På menyn på Tully’s fanns “espresso con panna”, vilket lät lovande. Men att få grädden värmd på något sätt var totalt omöjligt. Förmodligen för att den var färdigvispad, vilket inte alls blir lika gott. Det är alltså en espresso med några centimeter sprutgrädde ovanpå. Blir tyvärr väldigt beskt.

Sedan dryck nummer två, som skulle vara sockerfri. Blev föreslagen en espressoshake, dvs espresso plus glass.

“Men det låter ganska sött?”
“Nej, det är inget extra socker på.”

Viss konceptförvirring, kan vi väl uttrycka det som. Därefter föreslog baristan en smoothie med hallon, banan och något mer. Också lite sött, liksom. “Nej, det är inget extra socker på”. Möjligen kunde han tänka sig att strunta i bananen, vilket ur kolhydratsynpunkt inte skulle hjälpa speciellt mycket, med tanke på resten av ingredienserna.

Jag förstår också att man efter flera år i LCHF-svängen har lärt sig mer än random Svensson på gatan om kolhydrater och fett, men ändå. De flesta kockar och baristor brukar ha bra koll och kan justera sina rätter på önskvärt sätt, men här var det bara att ge upp. Lite synd, fast på ett lite intressant sätt på något vis. När okunskap dessutom parade sig med stelbenthet blev resultatet tyvärr inte så himla bra.

Min mobil kände igen deras wlan, men blev inte insläppt. Tydligen hade de stängt det, för jag fick inte det nya lösenordet. Nog för att jag kan leka med Google+ och sköta enklare maildialoger via mobilen, men just idag hade det varit väldigt bra om jag hade kunnat surfa med laptopen för att kunna svara på vissa jobbmail.

Så tyvärr, Tully’s, det dröjer nog innan vi ses igen.

July 12th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 4 comments

Matematik för kostjournalister

Jag ska försöka förklara varför data från enskilda personer är totalt värdelösa när det gäller att förstå vad som gör att man går upp eller ner i vikt. Nu senast den ganska puckade “Bränn fett – med grönsaker”-artikeln i Expressen.

Säg att personen från början väger A kg. Därefter ändrar personen på två aspekter av sitt liv, x (byter smör mot margarin) och y (slutar äta mackor). Båda två påverkar personens vikt. Därefter väger personen B kg.

Vi har alltså följande ekvation:

A + x + y = B

Om vi nu vet att B är mindre än A, så vet vi att x + y är mindre än 0. Däremot har vi ingen aning om just x eller y är mindre än 0. Det kan mycket väl vara så att (absolutvärdet av) y är mycket större än (absolutvärdet av) x, t.ex. så kan x = 5 och y = -10.

Dvs, om personen hade nöjt sig med att sluta äta mackor, hade det blivit en viktnedgång på 10 kg istället för 5. Eller tvärtom. Eller några helt andra siffror. Speciellt som alla som vill gå ner i vikt brukar ändra på dussintals saker på en gång. En enstaka persons viktförändring är helt enkelt totalt, fullständigt meningslös.

Det är inte förrän man har en större population som man kan börja isolera de här olika faktorerna. Enligt normal algebra så behöver man lika många ekvationer som antalet obekanta. När det gäller biologiska processer krävs långt mycket mer, eftersom folks kroppar fungerar lite olika. Först då kan man börja upptäcka vad enskilda ändringar har för effekt (med reservation för att enskilda människor kan reagera lite olika). Allt annat kan betraktas som ointressant svammel.

July 4th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Keramisk stekpanna

Sedan jag köpte min första titanstekpanna för säkert 10 år sedan så har jag varit väldigt förtjust i dom. I alla fall första tiden.

I skötselråden ingår nämligen att de inte får bli speciellt varma, för då lossnar beläggningen. Därefter är de bara att slänga. Jag har provat Hackman, Risoli, och en totalt felbalanserad (handtaget var för tungt, så om den stod det minsta snett så välte den bakåt) “Marcus”-panna (han i New York), alla med samma dåliga resultat. De funkar bra ett tag, men rätt vad det är så råkar man ha lite för hög värme när man steker ett par biffar, och så är allt förstört. Om man diskar med svamp eller borste, direkt eller när de har kallnat, har inte gjort någon skillnad.

Nu senast blev det därför en stekpanna med någon form av keramisk yta, som ska klara typ 1500 grader. Vid det laget lär biffen vara klar, så det känns bättre än de 200-någonting grader som dödar titanpannor. Dessutom var det 40% rabatt på den, så den hamnade i rätt prisnivå.

Än så länge har saker ungefär lika hög friktion mot stekpannan som blöt is. Ska onekligen bli intressant att se hur den blir efter en tids användning. Eftersom den används två gånger om dagen i princip varje dag, så lär den påstådda skillnaden visa sig snabbt.

Sedan har jag svårt att bli av med nyfikenheten på Demeyere-pannor, mest eftersom de är så bisarrt dyra. Är de verkligen så pass mycket bättre att det är värt att betala det högre priset? Varför?

July 3rd, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 13 comments

Historien om min Garmin Zumo 660 GPS

Förra sommaren eller nåt så läste jag några recensioner om olika varianter på GPS att ha till sin hoj. Den bästa var alltid Garmin Zumo 660. Det är tydligen den som även är BMW’s “egna”. Så, i våras beställde jag en.

Det tog lite tid att vänja sig vid mjukvaran (RoadTrip), men till slut hade jag ritat upp en liten rutt. I med USB-sladden, och så valde jag “Send to GPS”. Både på högerklick på rutten, och genom att välja den och klicka på motsvarande knapp högst upp. Sedan startade jag om apparaten utan sladd, och gick in på “Mina Rutter”. Nope, ingenting.

Mail till Garmin Support, som sa att jag måste välja “Min Info” – “Importera Data”. Vid det laget hade jag gjort en rutt till. För den ena så fick jag ett felmeddelande om att den var för lång (tack för att den inte sa någonting vid exporten), och för den andra sa den bara “asch, det gick inte”.

Fler mail. Fick tips om att uppdatera mjukvaran i apparaten. Jag provade även deras andra program “BaseCamp” efter att ha kollat i deras forum, med lika dåligt resultat. De tyckte att jag skulle prova att exportera från en windowsdator, men det är ganska få windowsinstallationer på min MacBook, så det lät jag bli.

Till slut gav de upp och bad mig skicka in den till dom. Jag skrev i min RMA att det inte gick att exportera rutter till den, och att alla detaljer fanns i ärende si-och-så.

Det gick några dagar, och så plötsligt står det status “Inga fel funna”, och att den var på väg tillbaka. Jag ringde, han jag pratade med skulle prata med servicekillen, och se om de kunde titta på den igen. Nästa dag ringde jag igen, och då hade den redan blivit skickad dagen innan. Första killen blåljög alltså. Väldigt uppskattat.

Det korkade, lata, jävla ärkepucko till servicetekniker som hade tagit hand om min GPS, hade inte ens letat upp det ärende jag refererade till. Istället hade han kopplat den till sin windowsburk, provat att exporta en rutt vilket hade gått bra, och sedan avskrivit alltihop. Det minsta man kan göra innan man slösar en vecka på postgång om man inte hittar något fel är väl att ringa kunden, innan man skickar iväg den? Och kanske läser hela felbeskrivningen, så man förstår vad som faktiskt är fel? Visst, jag har också svarat lite snabbt på supportmail någon gång, men då kommer ett snabbt “fast vi menade så HÄR”, och så börjar man om. Att nu behöva skicka tillbaka apparaten igen, skulle göra att det skulle gå minst två veckor till innan jag skulle få tillbaka den. Kanske mer.

Till slut lyckades jag få prata med en person som hittade en lösning. Att välja “Send to GPS” i högerklicksmenyn funkar ju inte. Att klicka på den knappen funkar inte. Däremot gick det att högerklicka på sin rutt och välja “Copy”, klicka på GPS’en, och sedan i Edit-menyn välja “Paste”. DÅ skickades rutten över på rätt sätt. Det roliga var att när man gjorde så här så krävdes minsann inget importsteg, vilket inte heller krävdes när man kördes windows.

Nåväl. Jag kunde efter en månads mailande och ringande rita rutter på datorn och få över den på GPS’en, om än på ett lite udda sätt.

Så idag skulle jag fixa en rutt igen. Det tog en stund innan vi blev sams, men till slut blev det en vettig väg (nej, om man ska åka från Södermalm till Linköping så är INTE rätt väg att åka via Enköping). Copy, Paste, omstart… och ingenting. Där fanns minsann ingen rutt. Däremot fanns nu Importera-menyn, och ett par exportförsök senare låg faktiskt min rutt där. Varvid GPS’en roade sig med att tvärdö och starta om, gärna med ljusstyrkan neddragen till minimum, mitt under importen. Det tog nog minst en halvtimme innan rutten var korrekt importerad på GPS’en.

Ja, 660′n är bra på att kommunicera både med min telefon och headset, är både vattentät och annat. Helt ok hårdvara, och den hittar GPS-signalen relativt fort. Att rösten uttalar “E4 N” som “E 4N” är lite förvirrande, men nöjer man sig med att titta på skärmen går det bättre. Nokia GPS-röst är ofantligt mycket bättre här. Men mjukvaran i apparaten, liksom Garmins Macprogram, är under all kritik. Jag hittar verkligen inte ord på hur oanvändbart sämst de är. De är alltså inte “väldigt dåliga”, de är “väldigt sämst”.

Det som stör mig så mycket med det här är att Garmin är ett företag med många år på nacken. Vid det här laget borde de klara av att göra prylar som fungerar.

July 2nd, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 4 comments

|