Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Vegomyten

Jag fick boken Vegomyten i julklapp, och har än så länge inte hunnit så långt. En sak är dock säker, och det är att jag ännu mindre än förut kommer bli vegetarian.

MEN FÖR I HELVETE, VART TOG MITT INLÄGG VÄGEN???? JÄVLA WORDPRESS. *SUR*

Det jag även hade skrivit, men som försvann när jag tryckte på “Publicera”-knappen, var ungefär det här:

Vi som äter LCHF undviker ju spannmål, av ett flertal anledningar. Hur skadligt jordbruket är för matjorden och därmed vår mat i det långa perspektivet, visste jag däremot inte. Sedan kan koldioxidjägarna tjata sig blå, det är i sammanhanget inte relevant. Det är på nivån “inte nog med att jag hade fått en sticka i fingret, dessutom skulle jag avrättas samma dag”.

Att boken börjar med att brutalt såga argumenten från “moralvegetarianer” gör det hela bara ännu bättre, framför allt det där “jag vill inte att något ska dö för att jag ska få mat”. Det ska bli kul att läsa resten, liksom att ta den ett varv till samtidigt som man kollar upp referenserna.

Med reservation för att jag inte har läst klart boken än, och det därmed finns en risk i att författaren glider iväg och tycker att vi alltså bör gå med i scientologerna (även om risken för det känns minimal), kan jag rekommendera den här boken för alla som har något som helst intresse av mat och/eller miljö. Om man nu faktiskt vill att både ens egen kropp och planeten som helhet ska må så bra som möjligt, så måste man ju ha rätt information för att kunna ta rätt beslut angående vad man vill äta. Med den information som jag har sett hittills, så är bästa riktningen “största möjliga andel fullfett gräsbeteskött”.

December 30th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Bridesmaids

Efter ett tips så såg vi filmen Bridesmaids igår. Den skulle tydligen vara hur kul som helst. Jag var komatrött, så det kändes passande med något lagom lättsmält.

Det tog inte många sekunder innan både jag och flickvännen hatade huvudrollstjejen. Första halvan av filmen satt vi mest och led, och funderade mest på att stänga av och se något annat. Framför allt, vilket den första recensionen på IMDB tar upp, är att karaktärerna är så stereotypa att det är direkt fånigt, och storyn så förutsägbar och utan överraskningar att man bara sitter och suckar. Dessutom hade filmen den svaghet som gör att jag inte klarar av svenska filmer och “humor”-program, de tjatade om samma skämt alldeles för länge. Hade jag sett den själv hade jag snabbspolat förbi andra halvan av varenda scen, utan att missa en enda poäng. Till och med filmen The Room hade bättre tajming när det gällde scenbyten. Men, vi höll ut, eftersom Melissa McCarthy var med.

Under andra halvan så skärpte den sig, och några situationer var faktiskt lite halvskojiga. Som kompensation lämnade de massor med lösa trådar, helt i onödan.

Det kommer nog dröja innan jag lyssnar på filmtips från den personen igen.

December 28th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Bäst ur Blandaren Gås 2011

Att köpa Blandaren är ett måste, både vår och höst. Vissa saker är alltid riktigt jäkla bra. De här garvade jag mest åt i år. Läs, njut, och spring sedan iväg och köp ett eget nummer.

***

- Kommer ni ihåg filmen G som i Gemenskap?

- Ungdomsfilmer är helt ute numera.

- Man borde göra ålderdomsfilm istället.

- D som i Demensskap.

***

Riktigt gammal ost kan bli K-märkt. Då får den inte rivas.

***

Vad heter gurka på slang?

***

Man kan väl tro på både Adam och Eva och Big Bang? Adam gjorde ju Eva på smällen, the Big Bang.

Gjorde han verkligen det? Det kanske i själva verket fanns fler killar, the Big Gang Bang.

***

Borde det inte anställas längre tjejer till baletten så att de slapp dansa på tårna?

***

- Jag var med i gosskören på den tiden.

- Var du tenor eller baryton?

- Jag var alt.

- I allo?

***

Jag har ett solcellsdrivet solarium. Det funkar bara ute i solen.

***

.com/liljor-och-akvileja

.com/rosor-och-salivia

.com/ljuva-krysmynta

.com/hjartans-frojd

***

Är ni nötallergiker – ät lamm.

***

- Numera är det modernt att ha en chokladfontän.

- Jag har en kesofontän. Det är nyttigare.

***

- Säg ett relativt snabbt litet djur.

- Springmask.

***

Grundkurs i grekisk-romersk brottning.

Medtag lexikon.

(Som blir extra rolig för oss som har tränat budo.)

***

- Ni, min herre, som är blottare har kanske några kläder att skänka?

- Du kan få allt utom trenchcoaten.

***

- Vad heter stadshotellet i Legoland?

- Duplomat.

***

Är DUM en bokstavsdiagnos?

***

Om man mördar någon med en gardin, kan man hävda att det var dräperi.

December 24th, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Ancel Keys hade rätt #lchf

Hoppsan, det där var en rubrik som jag inte trodde att jag skulle använda i första taget.

Inom LCHF-kretsar sägs det ofta att anledningen till folks fetträdsla är att Ancel Keys fuskade med sitt data, och bara tog med de punkter som stödde hans hypotes. Sanningen är långt mer komplicerad än så.

Med tanke på hur många variabler som kan ställa till med problem i det där datat, är min personliga tolkning av den där genomgången att det inte går att dra några som helst slutsatser angående förväntad livstid (det enda som egentligen är intressant) baserat på andelen fett, protein och kolhydrater man äter. Inga. Som. Helst.

Om man vill veta huruvida det är nyttigast med en kost med mestadels fett eller mestadels kolhydrater får man helt enkelt vända sig till andra studier. Eller prova själv, och se hur man mår. Markant ökad livskvalitet kan vara värt några års förkortad livstid, om det nu skulle visa sig finnas någon sådan koppling. Själv är jag tveksam.

Ancel Keys hypotes var att ett högt fettintag ger högt kolesterolvärde, som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Båda de stegen är förmodligen falska. Sorry, Ancel. Ät ditt bacon och var glad. Det är lätt att vara glad när man är mätt, helt enkelt.

Däremot insåg han, vilket tvärtom är helt rätt, att mängden kolesterol man äter, inte har någon som helst effekt på kolesterolet i blodet. Kroppen producerar nämligen 90% av kolesterolet själv. Äter man mer, tillverkar kroppen helt enkelt lite mindre, för att hålla nivån där den behöver vara. Alltså kan man även äta så många ägg man har lust och råd med. Bra, va?

December 22nd, 2011 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

|