Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Värmt kött

Jag blev precis påmind om traditionen att tillaga maten till viss del i förväg, för att sedan bara behöva värma den dagen den ska ätas. Det går bra för vissa saker, men för saker som helstekt kött är det ganska dåligt. Let me explain, om ni har missat varför.

När man värmer kött, så avger köttet vätska. Ju högre temperatur, desto mer vätska. Ju mer vätska som dras ut, desto torrare och äckligare blir köttet. Dessutom är det vätskan som leder värme, så ju torrare köttet är, desto längre tid tar det för det att bli varmt, som i sin tur gör det ännu torrare. Med lägre ugnsvärme avges mindre vätska på ytan, så insidan blir klar innan ytan har torkat.

Det är på grund av det här som det blir bättre om man kör köttet i ugnen först, för att sedan ge det en stekyta (på högsta möjliga värme, för att minimera tiden) efteråt. Gör man stekytan först, blir ytan lite torrare, det tar längre tid i ugnen, osv.

Tillagar man köttet nästan klart i förväg, kommer det hur man än gör bli åtminstone lite torrare än när det är färskt. Med mindre vätska tar det längre tid för köttet att bli varmt än det tog att tillaga det, plus att det därmed blir ännu torrare än innan. Så “laga stek i förväg” ger ett kött som är onödigt torrt, och dessutom på längre tid än det hade tagit att tillaga det på rätt dag.

Det självklara undantaget är ju om man serverar köttet kallt.

December 29th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

Lågt i tak

Dagens tema verkar vara åsisktsfrihet…

Ta en person som av något skäl har en lite annorlunda åsikt än den som är officiellt PK. Personen kanske har erfarenheter som inte riktigt stämmer med den gängse världsbilden, eller har dragit andra slutsatser. Av olika skäl är området ifråga svårt att diskutera, för det är så pass infekterat från alla håll. Alla tycker att de har ett representativt urval av tillgängligt data, och har tolkat det på rätt sätt. Ändå blir slutsatserna så pass olika att det blir omöjligt att hitta något acceptabelt mellanläge. Eller ens en gnutta förståelse för de andras slutsatser.

Tänk på “man blir fet av att äta en fettrik kost”, till exempel, bara för att göra det lite mer konkret. Eller något helt annat, antalet saker som slutar i skyttegravskrig är inte direkt få numera. Eller fildelning. Eller invandring. Det gamla kriget mellan “vi” och “emacs” var ju en västanfläkt i jämförelse. Eller bristen av förståelse för folk som gillar vit choklad, någonting som jag själv nog har varit skyldig till. Sorry about that.

Trots skillnaderna mellan de olika ståndpunkterna vill personen ändå kunna diskutera det hela med någon. Antingen för att helt enkelt dela med sig av någon ny insikt som är rolig eller intressant, för att få hjälp att hitta hål i resonemangen (enligt samhället är ju personens åsikt “fel”, och det kan ju vara kul att försöka förstå exakt varför), eller för att få ett vidare perspektiv på det hela, som förklarar varför datat kunde tolkas så olika (är ljus en vågform eller en partikel?). Samtidigt gör stigmatiseringen av ämnet att en sådan diskussion förmodligen skulle medföra en oacceptabelt hög social kostnad. Förlorade vänner, förlorad älskling, förlorat jobb, de tänkbara sociala straffen är många. Eller varför inte den eviga klassikern förlöjligande.

Ett par alternativ finns i det här läget.

  1. Personen tar diskussionen öppet, antingen på nätet eller AFK, och tar den eventuella smällen. Det krävs att man är rejält hårdhudad för att klara av en sådan sak.
  2. Personen tar skydd på Flashback, vilket kanske inte heller är så lyckat. Även om sannolikheten är stor att hitta en frände där, finns det nog även där gott om folk som har andra åsikter, och inte direkt är diskreta med att framföra dem.
  3. Personen håller tyst, vilket förmodligen inte är så hälsosamt i längden.
  4. ?

Under tiden som alternativen kontempleras hittas fler texter och videos som ytterligare stärker personen i tron att den avvikande åsikten trots allt är rätt. Inte bara det, de ger också ännu fler förklaringar och datapunkter som drar personen allt längre bort från PK-åsikten. I och med detta blir det samtidigt ännu svårare att diskutera ämnet med någon. Det som började med en tanke på nivån “Gud kanske inte är allsmäktig”, har nu övergått till motsvarande full ateism. Varje steg mot ett bredare perspektiv och nya aspekter, ökar lusten till diskussion. Tyvärr ökar också den sociala kostnaden. Eller risken för en oacceptabelt hög social kostnad, kanske är mer korrekt uttryckt.

Både folk på Twitter och Facebook, liksom utbildade journalister som trots allt borde veta bättre, är precis lika bra på sociala drev mot oliktänkande. Det som hade kunnat bli en intressant diskussion om varför människor tror på en gud, eller vad ateism leder till för konkreta och bevisade effekter, blir istället en SVT Debatt-katastrof där båda sidor bara säger att den andra sidan har fel.

Istället håller sig de oliktänkande anonyma, eller ännu oftare helt tysta. Inte för att de tror att de egentligen har fel, utan av rädsla. Detta oavsett hur mycket halmgubbe eller rena lögner som skrivs.

Eftersom logiska argument inte fungerar, eller enbart bemöts med personangrepp, är det inte heller så konstigt att de gånger som en sådan här person faktiskt blir tillräckligt pressad eller provocerad att bemöta någonting, hamnar det på en låg nivå. PK-folket är så övertygade om sin egen överlägsenhet och att de har rätt, att sakliga argument aldrig bemöts. Det blir bara “du har fel, eftersom du är dum och har fel”. Vilket så klart bara resulterar i att de får “nej, DU är dum” tillbaka. Väldigt konstruktivt.

Hur hamnade vi här, och hur kommer man bort från det? Ingen aning, tyvärr.

Och visst, jag är långt ifrån oskyldig själv. Om någon kommer och säger att homeopati (dvs kranvatten) hjälper mot någonting annat än sjukdomen “törst”, så kommer jag absolut ha svårt att ta dem på allvar. Att hitta gränsen mellan “men du är ju skogstokigt rubbad” och “intressant att din åsikt skiljer sig så mycket från min, ska vi ta reda på varför?” är inte alltid så lätt.

December 20th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Blandaren 2012

I våras blev jag lite olycklig när jag insåg att större delen av maj redan hade passerat utan att jag hade hunnit köpa någon Blandaren. Nu såg jag en försäljare häromdagen, som berättade att den numera bara kommer ut i december. Synd. Har folk inte vett att uppskatta den längre? Här kommer i alla fall några smakprov från senaste numret.

Om man borrar ett hål genom jorden och släpper ner ett ägg i hålet så gör gravitationen att det faller ner till mitten av jorden. Där stannar det.
Är det det som kallas äggstanning?

Den här seden att kasta risgryn borde vi inte hålla på med här. Det odlas ju inte i Sverige. Vi borde kasta något inhemskt. Havregrynsgröt.
Gifter sig någon på en torsdag kan man kasta pannkakor.

Det skepp som har mest last, är det ballast?

Insatsstyrkorna, är det de som kommer först in på casinot?

Kan man inte stoppa in jod redan i kärnkraftverket?

Vissa djurarter har inga naturliga fiender. Om de har några naturliga vänner snackas det aldrig om.

Det är ingen som krusar örngottsbandet längre. De får bli skrynkliga om de själva vill.

Elementhaler är den mest grundläggande ost som finns.
Neanderthaler är den äldsta.

Man kan inte ha 5002 vänner på facebook, då blir det bara ytligt.
Då får man arga mejl från två vänner som säger att “Du, jag tycker att vi har glidit ifrån varandra.”

Jesus trodde att han hade rätt, men till slut fick han krypa till korset.

Har ni läst teologi?
När kom den ut?

Fläcktyfus är farligt, men det måste vara ännu farligare med heltäckande tyfus.

Klarinettisten var visst nedstämd idag.
Hurså?
Han spelade lite trumpet.

Jag har ett gammalt barndomsminne på 2GB.

December 13th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Dropbox i Linux

Lite av en slump har jag ett dropboxkonto sedan i våras, om än ganska oanvänt. Under NaNoWriMo roade jag mig med att ha textfilen i dropboxkatalogen, så kunde jag enkelt byta dator att skriva på. Avsluta Scrivener på ena burken, starta på andra, fortsätt skriva. Dessutom var den praktisk när jag behövde kopiera lite routerconfig nyligen, och håller en kopia på mina mobilbilder.

Nu kändes det som att det var dags att dra igång Dropbox på linuxservern också, för att börja kunna ha automatisk backup på lite källkod och annat. Att bara köra “apt-get install dropbox” gick tyvärr inte, så jag surfade iväg till dropbox.com, och hittade en sida med nedladdningslänkar.

Att starta ”~/.dropbox-dist/dropboxd” gick inte på grund av syntaxfel. Å andra sidan var det ändå bara ett litet shellscript som inte gjorde så mycket, så jag drog igång binären direkt istället. Då bad den mig surfa in på en URL under dropbox.com, som i sin tur bad mig skriva in mitt lösenord igen.

Strax därefter skrev den ut att den hade kopplat upp sig mot mitt konto, och sedan var konfigureringen klar. Ett klick på en URL. Färdig. Inte en enda konfigfil att pilla i. Det går faktiskt inte att göra det enklare än så.

För att den skulle starta automatiskt la jag sedan till den till min Monit-konfig:

check process dropbox with pidfile /min/hemkatalog/.dropbox/dropbox.pid
start program = "/min/hemkatalog/.dropbox-dist/dropbox"

I och med detta kommer den startas automatiskt varje gång datorn bootar om, och startas om om den skulle dö.

Nu ska jag bara försöka bestämma mig för vilka 25 GB med saker som förtjänar att ligga synkade, och vilken apparat som ska ha vad.

December 12th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

|