Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Programnamn = företagsnamn?

På de flesta ställen jag har jobbat som programmerare har kunderna tämligen ofta kallat programmen ifråga för företagets namn. Det var Abalon istället för Sellplan för många år sedan, och nu senast kallar folk vår SMS-mjukvara för Nordic. Där alltså programmet heter EMG, företaget heter Infoflex Connect och varumärket som håller i EMG och lite annat är Nordic Messaging.

Jag förstår fortfarande inte varför det här är så svårt.

Operativsystemet på min dator är inte Apple, och innan dess var det inte Microsoft.  Min kompilator är cc, inte Gnu. Mitt favoritwebframework är Rails, inte 37Signals.

Så vadan denna begreppsförvirring? Nog för att vissa (mycket) äldre personer kallar sin browser för “Internet”, men det räknas inte riktigt. Det är någorlunda tekniskt bevandrade personer vi har haft kontakt med, men trots det blir det mest bara konstigt.

October 24th, 2013 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Digital Inn vs Apple

Ok, det här blev bara bisarrt.

I början av sommaren någon gång spillde jag apelsinjuice på min MacAir (aja, jobbets, whatever), och för att snabbt kunna fortsätta använda den köpte jag ett externt tangentbord. Det är lite mer att bära på, men jag är stor och stark, så det är inget större problem. Det har sina fördelar, speciellt när man sitter med datorn i soffan.

För ett tag sedan lossnade en av gummifötterna på undersidan, och försvann spårlöst. På hårda bordsytor står därför tangentbordet nu och vickar lite grand. En liten aning irriterande.

Jag gick till Digital Inn i Västermalmsgallerian för att köpa en ny gummifot, men några sådana hade de inte. Istället rekommenderade de mig att kolla med deras butik på Sveavägen, som ju har en verkstad för Apples grejer.

Jag hittade deras växelnummer, klickade mig vidare till Sveavägen, bara för att mötas av “vår mailadress är blabla”, och sedan loopade den tillbaka en bit i automatsvarsrutinen. Say what? Är det jobbigt för en affär att faktiskt ha en telefon?

Aja, jag mailade dem i alla fall. Fick svar “nej, vi säljer inga sådana”. Inget förslag på alternativ lösning.

Jag mailade dem igen, varvid de förslog att jag skulle kontakta Apple i Täby, eller köpa ett nytt tangentbord. Sedan la de till det hela absurda “vi har tyvärr inte så gamla tangentbord liggande”. Say what now? Det är ett par månader gammalt, så jag har till och med garanti på eländet. Nog för att det rör sig snabbt i IT-branschen ibland, men ändå. Skärpning. Jag hade aldrig ens sagt när tangentbordet var köpt, så det vete tusan vad de fick det ifrån.

Jag ringde Apple, viss förvirring uppstod kring vad det var för relation mellan min dator och tangentbordet, men det hela slutade med att de asap skickar mig ett nytt tangentbord och en fraktsedel så jag kan skicka tillbaka mitt nuvarande.

På något sätt så känner jag nu en viss skillnad i upplevd servicenivå mellan de här två företagen. Tänka sig.

Ja, laptopen ska självklart in på service snart, men när det väl blir dags lär jag åka direkt till Täby med den. Känns bäst så.

October 4th, 2013 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Bra grejer

Senaste tiden har jag hittat flera “grejer” som jag är galet nöjd med.

Bankdroid

Det första är appen Bankdroid. Till en början använde jag den bara för de gemensamma kontona hos Coop och Ica, för att vara säker på att det alltid fanns pengar där. Nu senast upptäckte jag att den ju faktiskt dessutom kan hålla koll på kontona både hos SEB och ett antal andra ställen där man kan lagra pengar, liksom CSN.

Å ena sidan verkar den lagra inloggningskoderna i klartext, men å andra sidan är det bara readonlyaccess med dem ändå. Låter man appen kolla saldona automatiskt då och då får man ganska snabbt reda på om någon affär har dragit summan dubbelt, eller att man har fått lite ränta på något sparkonto.

Tink

Jag började lyssna på Economistapodden med Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius (vilket ledde till att jag även köpte boken, så kan det gå), som i ett av avsnitten tipsade om Tink. Det är en ny (svensk) webtjänst som likt Bankdroid kollar av ens bankkonton med jämna mellanrum. Sedan kategoriserar den alla transaktioner, så man får en bas till en budget och stenkoll på vilka inkomster och utgifter man har. Händer det något “oväntat” så piper mobilen till. Appen till Android ligger någon månad fram i tiden, men det mesta finns även i webinterfacet. Att de sedan har snabb support på twitter gör det bara ännu bättre.

Skillnaden mellan Bankdroid och Tink är att den förra är fokuserad på aktuellt saldo, och den senare på transaktioner. Jag har provat ett par olika program för att hålla reda på utgifter tidigare, men de har alltid krävt alldeles för mycket manuellt meckande.

Visserligen så är economistas primära målgrupp kvinnor i åldern 18-25, men boken fick mig i alla fall att rycka upp mig lite, lösa ett lån, avsluta ett bortglömt konto, och allmänt bli lite mer ekonomiskt aktiv.

Uber

Av en händelse fick jag ett rabattkod värd 200 kr på taxitjänsten Uber, så jag reggade mig och la in mitt kortnummer. När man sedan behöver åka, drar man igång deras app. Med GPS’en får man upp sin position med en plopp på en karta, som man sedan kan flytta runt om det behövs. Det syns direkt hur många minuter bort närmaste bil är. “Tap”, så är taxin på väg. Man får då en bild på chauffören, liksom bilens märke, modell och registreringsnummer. Chauffören får se bilden på kunden, så man hälsas med ett “Hej Daniel”, istället för “Var det ni som beställt?”. Stor skillnad i trevlighet. När man kommer fram, tackar man för sig, och så är det bra så. Kortet debiteras automatiskt, och både belopp, sträcka och resväg syns sedan på webben.

Bilarna är alltid svarta, omärkta, och av modeller som Audi A8 och Mercedes S-klass. Det är som att ha sin egna privata limousin, men till en lite rimligare kostnad. Jag åker inte taxi speciellt ofta, så när jag väl gör det kan jag ju lika gärna åka bekvämt.

I Sverige finns de bara i Fjollträsk, än så länge. Reggar du dig från länken ovan får vi båda 70 kronors rabatt på nästa resa.

Nexus 7

Jag tröttnade på min Huawei Mediapad som både hade dålig batteritid och tvärkraschade när jag försökte köra Instagram, så nyss-ish fick jag årets modell av Nexus 7 (tack älskling). Full HD-upplösning, batteri som räcker hur länge som helst, och precis lagom stor. Plötsligt har det blivit enkelt och smidigt att läsa böcker, eftersom jag mellan kapitlen enkelt kan bläddra igenom twitterflödet, kolla om det kommit något trevligt mail, kolla på IMDB vad tusan den där skådisen hette och hade varit med i, och allt vad det nu är. Laptopen som jag förut alltid hade tillhands är nu mycket mer stationär.

Det enda minuset med den är att den inte har något sim-kort, men det har jag löst med en separat mobilrouter som översätter mellan 3G/4G och WiFi. I den har jag sim-kort från Fogg i de länder de har täckning, eller ett tillfälligt från Holiday Phone. De senare har jag förvisso inte hunnit testa än, men jag jobbar på det.

Trello

Jag har letat TODO-appar hur länge som helst. Nu senaste provade jag Googles egna “Keep”, men dess främsta syfte verkar vara att bränna slut på mobilens batteri på så kort tid som möjligt. Det är den å andra sidan väldigt duktig på.

För ett nytt projekt på jobbet så har vi börjat använda Trello, som både finns för webb och Android. Man definierar själv vilka faser saker kan ligga i, kan låta varje uppgift ha egna listor med checkboxar, och en massa annat. Som en vägg med postit-lappar.

Det tog inte speciellt lång tid innan jag hade fixat en separat vägg delad med sambon, och en privat för egna saker. Vissa större projekt kanske behöver en egen vägg i sin tur, men det är ju lätt ordnat i så fall.

October 3rd, 2013 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 2 comments

Utan mobil?

Min mobil mår inte bra, och måste in på service. Jag har kvar min förra, men den har sambon större behov av just nu.

Jag skulle kunna köpa en ny, men det finns helt enkelt inga intressanta modeller just nu. De har för dålig kamera, är för stora, eller säljs av Sony.

Å andra sidan har jag en Nexus 7, som tillsammans med min mobila router (batteridriven 3G <-> WiFi) kan göra nästan allt som mobilen kan.

Eftersom plattan inte har något eget sim-kort kan den inte vanliga röstsamtal. Det går dock att lösa med Skype och ett par hörlurar. Det går ofta flera veckor mellan användandet av den där appen som har en telefonlur som ikon, så det är ett mindre problem.

När jag hade kommit så här långt i mitt resonerande, var jag ganska säker på att någon månad utan mobil kanske inte skulle bli så smärtsam ändå. En lite skum känsla, efter 18 år med en mobil i fickan.

Killern visade sig vara sms. Jag beställer en del saker på nätet, och även den reparerade mobilen skulle ju komma tillbaka med sms-avisering från posten. Även om jag kanske inte behöver skicka så många själv, så får jag ta emot en del från alla möjliga håll. Alltså behöver jag låna en telefon under den här perioden, vilket iofs också löser frågan om röstsamtal.

Att det var sms som inte gick att lösa, när det är just sms som betalar min lön, är inte utan viss humor.

Eller finns det någon dubbelriktad brygga hos Telia? Skicka sms även utan telefon går alltid att fixa, men att ta emot dem är helt klart lite knepigare.

October 1st, 2013 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

|