Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Ingen masterexamen

När jag började på min magisteruppsats för ungefär två år sedan, hade jag framför allt två alternativ. Antingen gjorde jag klart den så den blev godkänd före sista juni 2015, eller så gjorde jag en kandidatuppsats först. Efter en sådan skulle den magister jag började på 1989 vara körd, men skulle kunna byggas på till en magister eller master efteråt med lite fler kurser och ytterligare en uppsats. Där och då kändes det första alternativet mest lockande, så jag inte skulle behöva köra uppsats-racet fler gånger än nödvändigt. Få en treårig examen med fyra års kurser i ryggen? Nej tack.

Jag fick min magisterexamen, och fortsatte plocka kurser för att nå upp till en masterexamen. Det är ett år mer, så det var ett lagom steg uppåt. Kurser kom och gick, och nu till våren skulle det bara vara uppsatsen kvar. Eftersom jag gjort en “stor” (dvs 30 hp) uppsats skulle det nu räcka med en “liten” på 15 hp. Jag skulle tills dess ha tillräckligt med poäng, och tillräckligt stor andel både av de gamla och nya poängen inom datavetenskap på avancerad nivå. Lugna puckar. Då skulle jag ha nått taket inom universitetsvärldens grundutbildning, samma nivå som “master” internationellt, och som en civilingenjör. En magister är ett lite underligt mellanting.

Nu är det ansökningsperiod för vårterminen, så jag började söka runt på antagning.se för att hitta vilken kurskod jag skulle söka. Inga träffar, bara masteruppsatser på 30 hp. Kollade runt på några universitet, men hittade inga 15-poängare där heller. Mailade några lärare från tidigare kurser, och hamnade till slut hos en studievägledare som avslöjade att min plan inte fungerade. För att ta ut en masterexamen får man inte återanvända någonting från tidigare examen, och den går bara att nå från en kandidat. Eftersom en master är på 2 år, skulle det innebära totalt 6 års studier för en 5-årig examen. Min magister (= 4 år) räknades alltså som likvärdig med en kandidat (= 3 år). Det lämnas som en uppgift åt läsaren att gissa hur många svärord jag tänkte, nivån på min kränkthet osv, när jag fick reda på detta. En ledtråd kan fås genom att googla på “Grahams number”.

Lyckligtvis så finns andra vägar jag kan gå för att levla upp, men detaljerna kring det tänker jag vänta med att avslöja tills alla formalia är klara. Just nu känns det väldigt bra i alla fall.

October 5th, 2016 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

USA-resor på gång

Efter två vändor till Kalifornien 1995 har jag faktiskt aldrig varit tillbaka i USA. Det blev en vecka i Montreal (vilket i praktiken är USA fast lägre risk för rån och folk pratar helst franska, väldigt bisarrt) för några år sedan, men det är allt. Så kom en kund och ville ha support på plats, så om två veckor är det dags att ändra på det där. Ovanligt hög “hoppsan, nu är det visst på riktigt”-känsla när flygbiljetten var beställd, underligt nog. Det ska hur som helst bli kul att återse Silicon Valley igen, om än bara för några dagar.

Till och från ägnar vi dessutom en del tid åt att planera en resa till den där tidszonen i augusti 2017. Då kommer nämligen en total solförmörkelse svepa lite diagonalt över USA. Den kommer in över Oregon, och fortsätter sedan österut. Ett år kvar, lugna puckar. Tills Janne berättade häromveckan att hotellen börjar fyllas på redan nu. Jahapp. Jag kollar på kartan, och börjar googla efter hotell i de städer som ligger mest i mitten av banan. Oh, Salem! Nej, fullt överallt. Dallas (nej, inte den i Texas)? Fullt. Något enstaka hotell för 400 dollar natten här och där, men så kul ska vi nog inte ha. Det fanns ett gulligt Bed&Breakfast i rätt område, men de hade ingen onlinebokning. Jag mailade, och fick svar att alla deras rum var bokade den natten sedan flera år tillbaka. Om man tog med sig ett eget tält hade de plats i sin trädgård, ungefär. Lite charmigt, så dit borde man kanske ta sig någon annan gång. I kategorin “för dyrt” fanns ett rum på Shilo Inns, som ligger direkt vid kusten. Tänk känslan att stå där när skuggan kommer farande över vattnet.

Efter en lång förmiddag med flera personer som googlar för fullt, hittades i alla fall ett hotell med lediga rum till rimliga priser. Förmodligen är det läge att boka flyg dit snart också, fast det är ju mer flexibelt. Man kanske måste åka dit en dag tidigare, buhu liksom. Känner jag det där landet rätt så kommer det finnas evenemang, sightseeings och annat ungefär överallt ändå. När det är knökfullt med folk som uppenbarligen planerat det här i minst ett år har det ju viss potential att bli ballt. Det jag vet redan nu, är att jag definitivt inte ska försöka fota. Kanske området och sånt, men inte själva solen. Det finns det andra som har bättre utrustning för. Jag vill bara njuta av synen. För att inte tala om glädjen av det faktum att jag har personer i min närhet som vill vara med.

Ja, det är fullt rimligt att lägga pengar på en sådan här resa, för något som egentligen bara pågår i knappt två minuter. Vad det totala timpriset skulle bli kommer jag däremot inte räkna ut. Nästa gång (2019-07-02) krävs en kryssning en bra bit ut i Stilla Havet. Förvisso skulle det också vara kul, men en aning besvärligare. Därefter USA igen 2024, och sedan Island 2026.

October 3rd, 2016 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

|