Förra måndagen tyckte läraren att jag var lite seg i mina accelerationer, så när handledaren idag sa samma sak, kanske det låg något i det.
Vi började med en vända genom Hässelby, vilket gick relativt smärtfritt.
Jag hade redan innan vi började bestämt mig för att drilla rondeller idag, så i säkert 45 minuter åkte vi runt mellan rondellerna i Vällingby och Råcksta. Ibland med högersväng, ibland med vänstersväng, några enstaka rakt igenom, och ett par stycken med en vändning tillbaka till därifrån vi kom.
Framåt slutet blev de nästan vettiga. Jag lyckades smita in i rullande trafik utan att stanna hojen, jag kom in i rondellen snabbt, och accelerade snabbt ut när jag hade fri väg förbi alla övergångsställen och sånt. Sammantaget, helt enkelt lite mer offensiv körning. När jag sedan såg att det nya framdäcket var slitet ganska långt upp på sidorna kände jag mig hyfsat nöjd. Jag har börjat lära mig att luta! Det känns helt klart bättre idag än i onsdags. Förmodligen gjorde jag fortfarande en hel del saker antingen fel eller bara konstigt, men det flöt helt enkelt bättre.
I morse började jag fundera på trafikskolornas pedagogik. Fine, de är bra på att köra fordonen ifråga och flera av övningarna gör att man får bättre koll på vad man pysslar med efter ett tag, men det känns inte alltid som om de misstag just jag gör, påverkar övningarna speciellt mycket. Eftersom jag inte vet hur man egentligen ska göra när man kör hoj, vet jag inte heller vart jag är på väg. Därför vet jag inte heller vad som är “fel” eller vad som hade kunnat göras annorlunda, mer än att derivatan på kunskaperna ibland känns lite låg. Eller negativ, vissa dagar. Att bara jaga timmar känns så ineffektivt.
Läs även andra bloggares åsikter om mc, motorcykel, övningskörning, pedagogik.
April 13th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
one comment
När jag fyllde år för en massa år sedan fick jag boken “Choklad”, skriven av Claus Meyer Nielsen. Den är lite speciell, eftersom den redan 1995, långt innan gemene man hade “förstått” choklad, var väldigt tydlig med vilken sorts Valrhonachoklad som skulle användas i varje recept. Ja, det är bara Valrhona som duger. Dessutom innehåller den en stor mängd basrecept, som tårtbottnar och vaniljsås (med och utan choklad), och avslutar med några recept på varm mat med choklad.
I fredags bjöd mamma på inkokt lax, och hade gett mig i uppdrag att tillhandahålla kaffebrödet. Jag förvarnade om att det då fanns viss risk för att choklad skulle ingå som ingrediens, men det var ok. Eftersom en av gästerna var glutenallergiker, blev det nedanstående kaka. Det är massor med ägg i, vilket kändes passande eftersom det ju var påsk.
Guanajakaka utan mjöl, från Frederic Bau, chefskonditor Valrhona
150 g Valrhona Guanaja, 70% (även om jag nu själv använde Chocovic Tarakan 75%)
200 g mandelmassa, med minst 50% mandel
160 g äggula
300 g äggvita
220 g strösocker
30 g kakaopulver
Smält chokladen i vattenbad, och låt svalna lite.
Rör samman mandelmassan med äggulorna. Med åtta normalstora ägg blev det ungefär rätt mängder av vitor och gulor. Vispa massan tills den är skummig och slät. Ta en stor bunke, för allting ska i hit sedan, inklusive en massa vispade äggvitor. (Reklamflashback: Vilket stort kort! Ja, det är ett jättestort kort. Som vanligt, i framtiden.) (Tack Jesper för länken.)
Vispa äggvitor och socker till styvt skum. Det är åtta äggvitor vi pratar om, så ta en rejält stor bunke här också.
Vänd ner lite äggviteskum i äggulesmeten så att den blir smidig. Rör ner den smälta chokladen, rör ner lite mer äggvita, sikta ner kakaopulvret, och rör sist ner resten av äggvitorna.
I boken står sedan “bred ut smeten på bakplåtspapper i ett 1.5 cm tjockt lager”. Yeah, right. Nog för att jag inte vispade äggvitorna tills de blev stenhårda, men tillsammans med allting annat blev smeten ganska lös. Inte som sockerkakssmet, men långt ifrån mandelmassa. Dessutom är det väldigt mycket. Alltså fick det bli ett bakplåtspapper i en långpanna istället. Trots att smeten räckte gott och väl ut till alla kanter, blev det minst 1 cm tjockt. Kolla hur mycket smet du får, vilken konsistens du har, och anpassa därefter, helt enkelt.
Sedan gräddas det hela i 180 grader i 15 minuter. Därefter får den kallna på galler. Den var fortfarande ganska mjuk, så jag lät den ligga kvar på bakplåtspappret (förutom då att den i princip satt fast i pappret, så jag fick ta en bred kniv och skära loss den sedan…).
Resultatet blir någonting som påminner om kladdkaka (“nej, för den var god”, enligt en person som inte gillar kladdkakor), fast med en underbar saftighet på grund av mandelmassan. I fredags serverades den skuren i 5×5 cm stora bitar med vaniljglass, men den kan även delas i 2-3 delar och läggas ihop som en tårta med någon kräm. Det som blev över ligger i frysen, så tårtversionen kan nog komma att testas också någon dag.
Läs även andra bloggares åsikter om choklad, böcker, claus meyer nielsen, valrhona, kladdkaka.
April 13th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
one comment
Sedan ett tag tillbaka kör jag ju Mac, och det mesta där fungerar tämligen bra. Det jag däremot saknar, är ett vettigt program för att spela MP3-filer. Jag har Spotify, men dels håller jag på att kräkas på “ring och berätta hur mycket du gillar Spotify”-reklam, och dels vill jag spela mina egna MP3-filer. Det är lite för mycket som inte finns där, nämligen. Som Enya, där de efter rensningen för någon månad sedan tog bort alla hennes vanliga skivor, och bara behåll ett par skumma samlingsskivor.
Jag kanske har missat någonting, men jag hittar verkligen inget sätt att få iTunes att göra det jag vill. Jag har nämligen låtarna på en filserver, som jag kopplar upp mig mot. Det jag vill kunna göra är då följande.
- Scanna igenom det som finns på filservern, och eventuellt få en kopia på Macen.
- Lägga in nya skivor på filservern, och sedan få iTunes att hitta dem.
- Bonuspoäng för egen kategorisering, liksom betyg.
Problemet är steg 2. Varje gång jag har bett iTunes att göra en ny koll på vad som finns på filservern, hämtar den in alla låtar en gång till, vilket gör att jag får en massa dubletter. Dessa går tydligen att ta bort med hjälp av ett av flera externa program, som dessutom kostar pengar. Skulle Inte Tro Det.
Så, vad ska jag köra för program, eller var finns “refresh” i iTunes? Hjälp!
Läs även andra bloggares åsikter om musik, datorer, mp3, itunes, mac, spotify.
April 11th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
7 comments
Precis som i måndags var min radio trasig igår igen. Läraren blev lite trött, kan man väl uttrycka det som.
Vi började röra oss mot Jakobsberg, men det blev snabbt en massa köer, så vi åkte över Spånga bort mot Vällingby Jag fick köra lite rondeller igen, varvid jag både på väg ut ur rondellerna och inne vid Hässelby Strand lyckas öka farten lite omedvetet, vilket i det senare fallet höll på att sluta relativt illa. Motorcykel + grus + för hög fart + kurva + refug = dåligt. Man känner sig inte så stolt när läraren ropar “stopp! stopp!” i hörlurarna… Jag hade i alla fall närvaro att inte tvärbromsa, för då hade det gått sämre.
Den andra killen tog över, vilket slutade uppe i Kallhäll efter några vändor på E18. Jag fick köra lite mindre vägar tillbaka, men det blev ändå lite motorväg fram till Hjulstakorset. Det var i det läget ganska skönt att läraren hjälpte till med uppsikten, sa åt mig att slappna av i armarna, luta mig lite mot fartvinden, och allt vad det var. Tack och lov hade jag satt tillbaka fodret i jackan, men det var ändå tämligen svalt. Kylskåpskall luft i den farten är inte jättekul. Att köra 110 var tydligen märkbart kallare.
När vi var tillbaka vid skolan fick jag öva på- och avfart från 70-väg en gång, vilket väl gick “så där”. Inte så mycket för uppsikt och placering, utan mer att manövreringen fortfarande stjäl för mycket cpu-tid från hjärnan. Som avslutning fick jag motorstopp på den mycket grusiga uppfarten vid skolan. Självförtroendet var inte direkt på topp då.
Efter påsk väntar några körgårdslektioner igen. Det behövs.
Läs även andra bloggares åsikter om mc, motorcykel, övningskörning.
April 9th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
no comments
Igår bestämde jag mig för att det var sommar, och plockade ut fodret både i jackan och byxorna. Det fläktade lite svalt när farten gick upp, men jag fick ändå byta tröja när jag var klar. Där ser man. Det är knepigt när det är så stora temperaturskillnader mellan sol och skugga. I vilket fall som helst var det skönare än i måndags.
Efter säkerhetskontrollen väntade vi på att läraren skulle komma ut, och sedan började vi värma upp genom att köra runt på en grusplan, precis som vanligt. Hojen skramlade som om den skulle ramla sönder vilken sekund som helst, vilket kändes lagom förtroendeingivande. Vi körde runt, och efter ett tag körde läraren ut, vinkade in oss, och undrade om vi inte hörde någonting i våra radioapparater. Den andra killen hade nog bara glömt sätta på sin radio, men hos mig var det tvärdött. Jag fick ett nytt headset, men det hjälpte inte. Vi provade ett tredje, kollade att det hördes i högtalaren på prylen som satt halvvägs mellan radion och hörluren, och kom till slut fram till att det var hörlurskontakten som var trasig. Med en ny radio i jackfickan begav vi oss till slut iväg. Vi fortsatte köra lite längre än planerat sedan, så vi fick så mycket körtid som vi hade betalt för. Sånt är bra.
Det började med lite Sundbyberg, varpå vi övade lite skyltkörning genom att åka in till Vasastan och snurra runt där. Även om jag har haft körkort för bil i en massa år så har jag i princip aldrig kört bil inne i stan. Att då göra det när man fortfarande inte har full koll på fordonet man sitter på var lite spännande. Å andra sidan kan man inte hålla på och ränna runt i Sundbyberg i flera månader heller. Det var dock tydligt att det här var ett väldigt lugnt område, och att det kommer stressigare saker senare. Det ser jag inte fram emot, även om det självklart kommer göra mig till en bättre förare. Förr eller senare måste jag ju köra där också, speciellt om jag ska kunna ta hojen till och från jobbet.
På frågan om hur långt i programmet vi låg, blev svaret att jag låg på “knappt halvvägs” för trafiken, men behövde få bättre ordning på manövreringen. Svängarna börjar det bli ordning på, men accelerationen efteråt är mest bara pinsam. Fördelen är att det är något väldigt konkret, som därmed blir lätt att öva på. För att visa hur det skulle gå till roade sig läraren med att accelerera och lägga ner hojen så mycket han kunde den sista biten till skolan. Onekligen kul.
Nu undrar jag mest varför jag får sådan träningsvärk i rumpmusklerna dagen efter.
Läs även andra bloggares åsikter om mc, motorcykel, övningskörning.
April 7th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
3 comments
Jag hatar verkligen Cap Geminis skitfjantiga “together – free your energiez”-reklam på Spotify. Engelsk slogan när resten är svenskt? Är inte sådant olagligt? Jag känner mig kränkt, det räcker väl för en ny lag?
Att hon som läser texten dessutom överdriver “energiez” (det stavas så, med hennes uttal) gör det inte bättre.
Nog för att reklamen ger bra poäng på min buzzwordbingobricka, men det hjälper inte direkt.
Först Lendo, nu Cap Gemini. Plus Spotifys egen tjej som inte kan uttala “uppgradera” utan att svälja hälften av bokstäverna. Bättre reklam än så går väl att få tag på? Inte “vunnit Zara kupongen“-reklamen, alltså.
Läs även andra bloggares åsikter om reklam, idioti, Spotify, Cap Gemini.
April 2nd, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
no comments
Det märktes att det var rejält mycket varmare idag, och inte bara för att det var en högre siffra på termometern. Jag började med att ha på mig fleecetröjan när jag bytte om, men den åkte av lika snabbt. När vi sedan rullade iväg mot Vällingby så mötte vi andra hojar mest överallt. Det var både sporthojar, customhojar och en och annan touringhoj. Hojsäsongen har börjat.
Min första övning var att åka fram och tillbaka mellan Vällingby och Råcksta, för att öva rondellkörning. 70-väg (Bergslagsvägen) från Vällingby till Råcksta, och sedan 30 och 50 på lilla vägen bakom Vattenfallhusen. Det var en och annan bil som kom från stan på väg mot Hässelby, så det blev en hel del väntan i Vällingbyrondellen. Efter ett par varv missförstod jag läraren och fortsatte rakt fram mot Islandstorget, varvid vi åkte in på småvägarna där för att vända. Den krypkörningsvändningen var ju inte riktigt någon höjdare. Läraren blev inte helt missnöjd när jag sedan sa att jag hade bokat in fler körgårdspass, för att öva just krypkörning.
Det blev även en del stadskörning igen, där jag visserligen hade lite bättre uppsikt nu, men jag både accelererade lite för mesigt och bromsade ganska dåligt emellanåt.
Rytmen infann sig helt enkelt inte. Jag får se till att vara piggare nästa gång.
Läs även andra bloggares åsikter om mc, motorcykel, övningskörning.
April 1st, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
2 comments
Jag felanmälde ju att det inte gick att använda Swedbanks Bank-ID när man använde Firefox på Mac. Det tog bara någon dag innan jag fick en länk till en sajt som kollade versionsnummer på browsern, Javan och en massa annat.
Nu i eftermiddags dök det sedan upp ett mail där det stod att jag nog hade tryckt på Enter istället för att klicka på Ok-knappen efter att ha skrivit in lösenordet. Jag provade igen, lät bli Enter och tryckte duktigt på knappen istället, och under över alla under, det funkade.
Inte för att jag har någonting emot Safari, men det är enklare att ha allting på ett ställe. Sedan tycker jag att det hela är lite pinsamt. En plugin som får hela browsern att krascha bara för att man trycker på Enter, så som man gör i varenda formulär på varenda websida? Inte jättesnyggt.
Läs även andra bloggares åsikter om datorer, internet, programmering, e-legitimation, Swedbank.
April 1st, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
one comment
Dagens trafiklektion började som den förra, med att jag fick köra runt i Sundbyberg och svänga höger och vänster tills jag blev helt yr. Efter gårdagens övningspass så gick det rejält mycket smidigare, så att sekvensen “bromsa, lägg ner, ge gas, accelerera” faktiskt blev lite flyt i. Några varv senare tyckte läraren att det såg “mycket” bättre ut.
Sedan drogs svårighetsnivån upp ett snäpp. Nu blev det en massa enkelriktat, övergångsställen där det envisades med att gå folk, och korsningar var sträckningar var lika raka som Norges kust. Man blev helt yr. En av de värsta korsningarna var efter en enkelriktad rejält brant uppförsbacke, där det var enormt svårt att åka åt vänster, och nästan omöjligt att åka åt höger. Självklart fick jag åka i den två gånger. Jag blir alltid lika imponerad över hur duktiga lärarna är på att hålla koll på alla elaka vägar i stan.
Den här gången, och som det verkar alla trafiklektioner framöver, var vi två elever. Det läraren sa i radion gick ut till båda, men den som inte körde en egen hoj satt bakom läraren. Även om man inte körde, kunde man då fundera på vad som hände i trafiken, och hur man själv skulle ha gjort. Det ger ju mer direkt övning att köra själv, men det är mer “annorlunda” än “sämre”.
Att det var frågan om övning medelst repetition blev tydligt på slutet, när den andra killen (Mats?) fick öva på- och avfarter. Vi snurrade då mellan Solvalla via 70-vägen till avfarten mot Sundbyberg, och så samma väg tillbaka. Igen, och igen. I 20 minuter. Fast det såg hyfsat bra ut på slutet. Å andra sidan är det ju sånt man måste göra. Runt, runt, tills det flyter.
Eftersom de hade haft en specialare nu i mars där man fick köpa 5 timmar för 2299:- så tänkte jag köpa ett par stycken sådana paket innan månaden var slut. Då hade de plötsligt satt en gräns, så man bara fick köpa högst två var. Nåja, jag hann ju med fler än så sammanlagt, så det må väl vara hänt. Fast det är inte så snyggt att komma och säga en sådan sak när man precis ska köpa det, när det inte står något om det på webbsidan.
Det är lustigt att se hur mycket enklare själva manövreringen känns när man har ägnat några timmar åt att tvinga sig att inte bara vrida på gasen och dra i kopplingen, utan även hålla koll på vägmärken och en massa olika sorters trafik runt omkring. Jag bokade in ett körgårdspass om några veckor, vilket ska bli intressant. Rimligtvis borde det gå bättre än förut. Det lär bli fler innan uppkörningen, men nu vill jag först ha en liten paus för att se hur stor påverkan trafikkörningen har. Det ska ju trots allt vara samma sak som man gör.
I vilket fall som helst så känns det här projektet mer och mer genomförbart nu. Det är massor med fler saker som måste läras in och tränas på, men nog tusan kommer jag åka runt på en svart och kromad leksak i sommar. Apselut.
Helt orelaterat kan jag rekommendera en utlandssemester i år. En lång.
Läs även andra bloggares åsikter om mc, motorcykel, övningskörning.
March 30th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
3 comments
Jag pratade precis med en kille på SEB, som höll med om att kombinationen e-legitimation från Telia + Firefox 3 + Mac inte var en bra idé. Det där med kortläsare var inget som de gick ut med stort, utan hade som nödlösning i liten skala än så länge.
Nåja, då blir det Swedbanks Bank-ID i Safari än så länge.
Läs även andra bloggares åsikter om datorer, ekonomi, internet, deklaration, e-legitimation, SEB, Telia, Swedbank, Safari.
March 30th, 2009
Posted by
Daniel Brahneborg |
Uncategorized |
2 comments
« Äldre |
