Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Bilder från Chokladfestivalen

Här är några bilder från Chokladfestivalen. En del bilder är tagna av mig (han till vänster), en del av Anders (han till höger).

I år var det som sagt på Cloetta Center, dit det var en del kö. Min förutseende bror hade köpt biljetter i förskott, och i den kassan var det exakt noll personer. När jag nu för en gångs skull hade biljetten med mig, kom vi in hur snabbt och smidigt som helst.

Ben & Jerry var där. De har ju en sort eller två med lite choklad i.

Anthon Berg, de där som kan göra enormt god choklad fylld med marsipan och alkoholiserad frukt men är totalt värdelösa på mörk choklad, hade en liten chokladprovning för de yngre deltagarna. De ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.

Det var en del whisky och dylikt på plats, och en av utställarna hade gjort en ganska käck karta över en massa olika sorter.

Chocovic, de som har “Origen Unico”-kakorna, kommer med två nya sorter nu i mars. Tyvärr hann de inte fram innan festivalen.

Jan Hedh var där och blåste socker.

Nedanför scenen lagades det mat. En av rätterna var någon kräftsoppa. Med choklad i, så klart.

De som säljer Amedei har nu börjat med ett nytt märke, Amano. De har som ambition att ha en tekniskt väldigt bra choklad, utan att för den skull vara det minsta tråkig. Lite kul att alla tre sorterna är på Criollobönan.

Självklart fanns en chokladfontän. Det var väl ingen som hade väntat sig något annat?

Steffo var konferencier, som vanligt, och landshövding Björn Eriksson invigde, också som vanligt. Steffo hade en teori om att mata Björn med en massa tårta innan han skulle tala, för att få ner ljudvolymen till mer rimliga nivåer. Det lyckades inte.

Systrarna Kanold, som har varit där alla år, hade i år praliner med Mackmyrawhisky. De var goda, även om de smakade mindre än jag hade förväntat mig.

x

De hade också ett gäng andra praliner, t.ex. med havtorn och kanel. Det var inte riktigt den enda sorten på den här bilden som jag köpte, kan man väl sammanfatta det hela med.

Utsikt från lunchserveringen.

Lunchen var för övrigt en buffé, där, man som sagt kunde ta kakaopanerad lax, kakaopanerad kyckling, och chokladkryddad Beef Bourguignon. Hur gott som helst. 80 spänn, inklusive dricka, sallad, och kaffe efteråt. Det var inte så svårt att hitta en liten chokladbit att skölja ner kaffet med, så det gjorde inget att det inte ingick.

Väl hemma så visade sig dagens byte vara av en inte alldeles oansenlig storlek. Tur att jag har en stor ryggsäck.

Väl hemma i Stockholm försökte jag göra sådan där kakaopanerad kyckling. Lustigt nog smakade den inte speciellt mycket choklad, men det kan både bero på att jag var ganska snål/försiktig, och att jag använde en mesig kakaosort. Med ett tjockare lager Valrhonakakao bör det bli bättre. Vackert blev det i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om mat, bär, choklad, kärlek, linköping, chokladfestival, steffo törnqvist, björn eriksson, cloetta center, havtorn.

March 11th, 2009 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 2 comments

Finska

Till den här julen så hade min mamma gjort lingonsnaps, baserat på finskt “Viina Brännvin” och lingon från Pajala-trakten. Vi satt och filosoferade lite över vad texten på flaskan betydde, eftersom Gerhard (mammas man) är från Tornedalen och därför kan lite finska (ja, jag vet att det är meänkieli och inte “riktig” finska, lugn och fin nu).

Framsidan var ganska enkel: On lottovoitto syntyä Suomen. Det betydde Det är en lottovinst att vara född i Finland enligt Gerhard.

På baksidan var det lite mer förvirrande. Där stod:

Savusauna, juhannus, hillasout, maajussit, mäkihyppy, lavatanssit, uudet, perunat, eukonkantokisat, formula, ruotsinristeilyt, villasukkat.

Vi kunde tyda ut att en del av orden betydde: yllestrumpor, svensk, backhoppning, hjortonmyr och logdans (eller något sådant). Men sedan då? Min egen gissning var “det är en lottovinst att vara finsk, eftersom svenskar måste filtrera sin sprit genom yllestrumpor som de använt senaste gången de lekte backhoppning”. Nog för att jag har några universitetspoäng i finska, men jag har en misstanke om att jag inte har helt rätt i det här fallet.

Någon som kan ge en bättre översättning?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , .

December 29th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 2 comments

Choklad och lingon funkar

Efter att alldeles på egen hand ha upptäckt att mörk choklad och lingon fungerar bra ihop för typ 10 år sedan, var det lite kul att se ett recept där de hade vänt på min lingonsylt och istället för att ha choklad i lingonen, hade de lingon i chokladen.

Det ska absolut vara mörk choklad, och sura, fina lingon. Det hela är en mycket bra kombination.

Andra bloggar om: mat, bär, sylt, choklad, lingon.

December 9th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | one comment

Äkta vara, tack

Det var lite kul att läsa listan på bättre och sämre mat i Aftonbladet idag.

Självklart är smör bäst. Hemma blandades det med olja (kanske någon god och nyttig olivolja, om man skulle göra det idag) och något finhackat grönt. Persilja, kanske? Den var hur bredbar som helst, och läskigt dryg. Jättekul när andra barn var på besök, och såg de gröna prickarna. Då blev den ännu drygare.

Det där “Har en gasblandning som håller köttet rött och bromsar bakterietillväxten.” på den färdigpackade köttfärsen tycker jag däremot är lite fjantigt. Ganska nyligen bestod den blandningen nämligen bara av kväve och koldioxid, dvs vanlig luft där man hade tagit bort syret och alla föroreningar. Jätteläskigt, verkligen. Varför är folk så rädda för ordet “gas”? Syre är också en gas. Ånga är en gas. Det är bara ett kemiskt tillstånd. Slappna av lite.

Roligast är förstås att de har tagit upp Jokkmokkskorven. En av kommentarerna undrar var man kan köpa den om man inte bor i Jokkmokk, och svaret är:

  1. På massor med marknader runt om i landet. De är definitivt med på Pajala Marknad.
  2. På matmarknaden på Södermalm i augusti. De håller hus i parken i södvästra hörnet, nedanför Hornstull.
  3. I Huddinge Centrum under Jokkmokksdagarna. De första dagarna i alla fall, i år var korven slut redan på söndag morgon. Konstigt… *ler oskyldigt*
  4. På Hemköp vid Fridhemsplan. Jag kollade där senast i går, och den finns kvar.

Det är ännu roligare skillnad mellan Häagen-Dasz och Lejonet och Björnen, btw. Den förra har typ fyra ingredienser. Den senare har närmare tjugo. De kostar lika mycket. Inte så svårt att välja rätt, där.

Den enda vettiga sylt jag har hittat är P&B, som säljs i Hötorgshallen. När jag inte kokar den själv, förstås. Finns det några andra märken där de bara använder frukt och lagom mängd socker (både jag och P&B ligger mellan 65 och 75% bär)? Ok, choklad är godkänt som ingrediens i sylt allt.

Andra bloggar om: mat, bär, sylt, jokkmokk, jokkmokkskorv.

November 12th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

Datumstämplar

Det finns en sak som EU gärna skulle kunna få standardisera, helst i samarbete med USA när de ändå håller på, nämligen formatet på datumstämplar.

Jag vet mycket väl att det finns ett ISO-format YYYY-MM-DD, men ibland känns det som att jag är den enda personen i hela universum som 1) använder det, 2) gillar det.

Igår fick jag några liter lingon av mamma, när hon och Gerhard kom tillbaka från sina årliga veckor i Kolari med bilen full av renkött, lax, vedugnsbakat bröd och diverse annat. Eftersom jag har upptäckt hur larvigt gott det är med lingonsylt med lite choklad i, fick det bli det av de här litrarna också. Först iväg till Vällingby för att köpa Atamon. Jag kollar på datumstämpeln på baksidan, och möts av det lite lustiga tillverkningsdatumet “20082008″. Ok, det borde vara iso-formatet, fast utan streck mellan fälten. På raden ovanför står sista förbrukningsdag (är det bara jag som tycker det är kul med sista förbrukningsdag på konserveringsmedel?), som är “20082018″.

Öh, tio dagar, som dessutom redan har passerat? Det där måste vara ett feltryck.

Jag kollar på nästa flaska. Där står det tillverkat “21082008″ och sista förbrukningsdag “21082018″. Tillverkat om 100 år? Förmodligen inte, va?

Då har genierna använt formatet DDMMYYYY. De håller i tio år, och är tillverkade för en dryg månad sedan. Det kändes mer normalt.

Är det så himla svårt att använda ett vettigt format, och ha lite separatorer mellan fälten så man ser vad som är vad med en gång? Kom igen nu EU, stifta lite lagar eller nåt. Det finns ju EU-regler för allt annat, så då kan det väl finnas det för datum också?

Andra bloggar om: bär, sylt, choklad, eu, datum.

September 27th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 4 comments

Chokladlingon till köttfärs

Som tillägg till min tidigare lista med vad man kan ha choklad till i varmrätter, vill jag härmed lägga en punkt till. Inte för att någon kommer bli förvånad, men ändå.

Lingonsylten med choklad fungerar inte bara ganska bra på havregrynsgröten. Den är dessutom totalt och fullständigt makalöst himmelsk till en välkryddad köttfärslimpa. I kid you not. Chokladsmaken blir bara en svag antydan på grund av alla andra kryddor, utan den hjälper bara till att flytta lingonen till en lite mer oväntad plats i smakrymden.

Nu ska jag gå och hämta tillbaka burken från kylen, eftersom den ganska stora sked sylt jag la på min tallrik nyss redan är slut.

Inte för att jag vill skryta (jo, det vill jag), men wow. Jävlar i min låda. Tur att det finns några liter till i skafferiet.

Rimligtvis borde det här tilltala även en yngre publik. Någon som har småbarn?

Andra bloggar intressant om: mat, bär, choklad, lingon, lingonsylt, köttfärs, köttfärslimpa.

September 19th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | one comment

Lingonsylt med choklad

De senaste åren har mamma tagit med sig ett par kubikmeter lingon från Pajala i september, men eftersom det inte fanns några större mängder där i år, fick det bli köpta lingon den här gången. Vid Brommaplan säljer de sådana här lådor för 30 kronor per kg. Sylt på 10 kg lingon brukar räcka till nästa år, så man slipper söt och vidrig köpsylt med en innehållsdeklaration som lyder vatten – socker – äpple – lingon – en miljard E-ämnen.

pict1559

Det blev tre kok, varje gång med 5 liter lingon och 1/2 dl vatten per liter lingon.

pict1560

Som vanligt när jag kokar sylt så drar jag först upp det så att det stormkokar en liten stund. Det drar ut äggviteämnena, så att man får sylt med bra hållbarhet.

pict1561

Ner med värmen och en stunds skummande, så återstod 2.8 kg klar och fin sylt.

pict1563

Det finns konserveringsmedel och förtjockningsmedel inbyggt i lingon, speciellt de från tidigt på säsongen, så det behövs varken så mycket socker eller andra konserveringsmedel. Själv tycker jag därför det blir lagom med 80% lingon och 20% socker. Sockret åker i när kastrullen är borta från spisen, tillsammans med en tesked Atamon för säkerhets skull. Sedan ska sylten röras till den blir kall, men eftersom det tar en stund och är sjukt tråkigt brukar jag delegera det till min kära Assistent. Den från Elektrolux, alltså.

När sylten ska i burkar så brukar det smidigaste vara ett 2.5 dl-mått och en tratt med bred nederdel. Kall sylt i kalla burkar, varm sylt i varma burkar.

pict1567

Sammanlagt blev det ungefär 10 liter sylt.

pict1568

Eftersom jag är som jag är, och något av det godaste jag har smakat är en sked varm sylt på en ruta mörk choklad, kunde jag inte låta bli att slänga i 2 hg choklad i sista koket (de nedre 6 burkarna). Färgmässigt gjorde det nästan ingen skillnad (med choklad till vänster, utan till höger).

pict1569

Ja, jag provade den i morse, på havregrynsgröten. Lite udda med choklad där, men det fungerade faktiskt. Choklad är bra, så enkelt är det.

Andra bloggar om: bär, choklad, sylt.

September 7th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

Havtorn i år?

Kul att se en så stor artikel om Havtorn i Allt Om Mat.

Det enda självplocket i närheten av Stockholm som jag har hittat är Mårtensboda i Uppland. Konkurrens är alltid bra, men det verkar inte finnas så mycket sånt i det här fallet. Det är synd, för det är verkligen hur gott som helst.

Förra året kom jag aldrig iväg för att plocka, men det kanske går i år. 100 kr/kg gör lite ont, men man behöver ju inte plocka flera hinkar.

Andra bloggar om: bär, havtorn, självplock.

August 13th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | one comment

Jordgubbssylt anno 2008

Precis som förra året blev det hemkokt jordgubbssylt i år. Den här gången på självplockade bär, eftersom priserna inte var tillräckligt roliga på de andra. Efter att ha ringt runt bland de ställen som fanns i närheten av Stockholm så föll valet på ett ställe i Botkyrka. Jag, Tom och Sabina åkte dit, och efter ett oändligt antal kilometer ute i ingenstans så fanns plötsligt några skyltar om jordgubbar. Ytterligare en bit bort stod en hel åker full med bilar, och bredvid den en åker med folk med rumpan i vädret. Det regnade lite grand, men det gick över tills vi var framme.

Det var inte alls så strukturerat som jag är van vid, utan man fick plocka mer eller mindre var man ville där ingen annan var. Det var väldigt glest bland bären, så det kanske inte var någon katastrof om några enstaka bär inte blev plockade. Vi hade varsin hink, vilket gav en skörd på 12 kg.

Sabina gjorde ett hästjobb och snoppade nästan allt.

Jag följde Jamie Olivers tips att krossa bären med händerna, så man slipper stora bollar. Det gick massvis gånger fortare än att skära dem, och dessutom blev resultatet mycket krämigare.

I med socker, så fick det koka upp ordentligt. När den väl har exploderat en gång brukar jag sänka så att inte allting kokar bort, men det där första uppkoket vill jag alltid ha. Det heter bergis någonting på kockspråk (“amatördumhet”, kanske). Jag har fått för mig att sockret blir lite kletigare när man tar upp den till minst 100 grader, vilket ger mysigare sylt.

För att den bättre ska behålla färgen så pressade jag även i en citron. Jag vet inte om det räcker med bara en, men det är nog bättre än ingenting. Efter att sedan ha skummat det hela ganska länge tills det blev helt klart, var det dags att hälla upp det på varma burkar, sköljda med Atamon. Observera den läckra blå tratten, som till skillnad från saft-trattar har en 3cm bred öppning längst ned. Det gör att den fungerar för sylt och marmelad, och gör fyllandet supersmidigt. Present från mamma från Pajala Marknad, tror jag.

Jag har velat prova hur länge som helst, men i år skärpte jag till mig och provade ett marmeladkok med choklad i. Det blev lite brunare då, kan man ju lugnt påstå. Till 2.5 kg bär hade jag 250 gram choklad. Någon typ 65% från Chocovic, vilket är helt ok för sådana här saker. Efter upprepade smaktester så kändes proportionerna helt ok. Till hallon rekommenderade tydligen recept.nu att man skulle ha 150 gram choklad per kilo bär, men så mycket behövdes absolut inte här.

Fast här gjorde jag ett misstag, för jag hade i chokladen när jag precis hade börjat skumma. Jag tänkte att chokladen kanske gav lite skum också, så då var det onödigt att skumma för mycket.

FEL FEL FEL.

Det som hände var att chokladen band ihop sig med äggviteämnena i skummet, så att allt skum försvann. Eller snarare, inte gick ett plocka bort. Alltså har jag nu marmelad full med äggviteämnen som inte ska vara där. Fan också. Som tur var har jag fler personer i hushållet som kan assistera mig i den tunga uppgiften att säkerställa att burkar inte får stå tills de möglar. Självuppoffrande lagspelare, helt klart.

Efter tre kok hade vi fått ihop det här. 3 burkar sylt, 6 burkar marmelad, och 8 burkar marmelad med choklad.

Fem liter bär står krossade och gifter ihop sig med socker under natten, och den allra sista litern eller så ska få ätas upp som den är. Möjligen med lite glass och chokladmarmelad på.

Så här ska sylt se ut. Inga hela bär, utan bara vackert knallröd och mosig, fast utan att vara puré.

Marmeladen med choklad i blev en aning brunare, minst sagt.

Någonting måste man ju hitta på att göra när det är lördag, eller hur?

Tillägg: Måste bara påpeka att chokladmarmeladen fungerade ovanpå vaniljglass.

Andra bloggar intressant om: jordgubbar, bär, sylt.

June 28th, 2008 Posted by Daniel Brahneborg | Uncategorized | 3 comments

|