Basic personligt

Daniel Brahneborgs blogg

Magisterexamen

(Borde kanske ha publicerat det här inlägget för typ ett halvår sedan…)

För att få tillräckligt med poäng till min magisterexamen, tog jag under förra våren en kurs i PHP på bth.se. Det var lämpligt att sikta på några tämligen säkra poäng, eftersom det inte kändes acceptabelt att förlora examen på grund av en missad kurs i det här läget. Jag sökte flera kurser för säkerhets skull, vilket slutade med att jag även läste en grundkurs i affärsredovisning.

PHP-kursen var relativt smärtfri. Jag hade kodat en del i det under hösten innan, så grunderna hade jag redan. Däremot var det kul att få en mer heltäckande genomgång, prova fler api’er, osv. På sista uppgiften fick jag en kommentar om att “lite mer ansträngning hade kunnat lagts på layouten”. Hallå, ser jag ut som en designer kanske? Multicolor lorem ipsum på dig själv, liksom. Sammantaget fick jag betyg B, på en skala A-F. Alternativt VG, på den mer normala VG/G/U-skalan. Även om det kanske hade varit kul att få ett A, hade det krävt mer tid än vad jag tyckte var motiverat.

Ekonomikursen var klart värre. Jag lusläste varenda rad i boken flera gånger om, gjorde alla övningar, och skickade ganska många mail till läraren med funderingar. En och annan frustration nådde både Facebook och Twitter. Till slut började saker få ett sammanhang, så på inlämningsuppgifterna fick mina grupper alltid kommentaren “mycket bra”. Tentan kändes bra, och sedan kom resultatet: 16 poäng av 20, dvs VG där också.

Exjobbet som helhet var nog något av de roligaste projekt jag har gjort. Den prestandaförbättring som jag såg i början försvann när jag hade rättat buggarna, men i vilket fall som helst lärde jag mig massor om multitrådning. Jag fick svar på de frågor jag hade haft som utgångspunkt, men upptäckte även en massa aspekter som jag inte hade tänkt på innan. Jag visste av erfarenhet att det skulle hända, men att veta att något oförutsett kommer dyka upp, och att se vad det där oförutsedda faktiskt består av, är ju två helt olika saker. Vi hade en lång dialog under månaderna som gick, jag och koden. Jag påstod och frågade saker, och fick svar och ibland missnöjda muttranden tillbaka. Vissa lösningar blev å andra sidan riktigt snygga, varpå koden glatt tackade mig och tuggade på lite snabbare.

Den magisterexamen som var mitt mål hade en hård deadline på sista juni, så sista veckorna var lite stressande medan jag väntade på att godkännandena skulle trilla in. Från handläggaren i Umeå fick jag veta att det räcker att en av kurserna (PHP eller ekonomi) rapporteras in med ett godkännandedatum senast sista juni. Om det skulle dröja in i juli innan Ladok blev helt uppdaterad hade inte gjort någonting, eller om själva examensbeviset inte hade hunnat skickas iväg innan dess. Eftersom kurserna var godkända den 17:e respektive 26:e juni, var jag hemma. Sedan var det bara att vänta medan databaserna synkade ihop sig.

Att få VG på båda kurserna med 0 poängs marginal och allt klart för en examen med knappt två veckors marginal efter 20 års velande, är kanske lite väl mycket “marginaler är för fegisar” även för min smak. Däremot känner jag mig lite nöjd med att exjobbet, som alltså skulle räcka i ungefär 20 veckor gånger 40 timmar, blev klart på ungefär en tredjedel av det.

När jag ändå hade några poäng för mycket, tänkte jag att det var lika bra att fortsätta plugga. Annars gör ju de där överblivna poängen ingen nytta. I somras läste jag därför Androidprogrammering, i höstas evolutionsbiologi, och framöver tänkte jag fylla på med fler kurser inom datavetenskap och annat för att förr eller senare komma upp på en masterexamen (dvs 2 år efter kandidat, totalt 5 år, till skillnad från den 4-åriga magister som jag får nu).

January 17th, 2016 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Ekonomi är inte en exakt vetenskap

Förkortningen STEM står för Science, Technology, Engineering and Mathematics. E står inte för Economy, vilket var fallet i den där undersökningen häromveckan som visade att kvinnor hade dubbelt så stor chans att bli anställda inom akademivärlden än män med samma meriter, inom dessa områden. Utom just för ekonomi, där det var mer jämställt.

Hur som helst börjar jag nu förstå mer och mer varför ekonomi inte har i den där gruppen att göra. Visst, det har viss grund i elementär matte, men graden av fri tolkning och “asch, det HÄR blir lagom” är helt vansinnigt. Å ena sidan räknar man kostnaden för en tjänst baserat minst på vilken månad de köptes, men å andra sidan skriver man av prylar lika mycket oavsett när under året man skaffade dem. Även denna avskrivning kan vara ungefär vad som helst upp till 35%. 1%? Sure. 30%? Whatevs, ha det kul. Lika strikt som om Dali och Gaudi hade fått ett kärleksbarn. Som tog droger.

Dagens “men för i helvete”-suck kommer från balansräkningen. För att det inte ska bli så rörigt får man avrunda siffrorna lite där. I vanliga fall avrundar man till tusental kronor, på normalt sätt. Den senaste specifikation jag hittar är hos www.fi.se, från år 2010. Det finns en spec markerad som “remissexemplar” från 2014, där de dessutom lagt till den intressanta meningen “Observera att summeringarna måste balansera även vid avrundning” (utan att på något sätt nämna hur det skulle gå till). Detta samtidigt som det i senaste årsredovisningen från Revisorsnämnden (som man kan tycka borde veta vad de gör) står “Till följd av avrundning kan differenser i summeringen förekomma”.

Med två saldon på 1400 och därmed en summa på 2800, kommer det alltså stå “Saldo1 – 1″, “Saldo2 – 1″ och “Summa – 3″. Vilket är helt ok.

Välkommen till Ekonomi, där 1+1=3. Ibland blir jag lite trött.

(Uppställningarna där man lägger på nya termer på delsummorna hela tiden, och därmed bryter mot betydelsen av “=”, orkar jag inte ens bry mig om längre.)

April 21st, 2015 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Inkomstförsäkring?

Jag började fundera på det där med inkomstförsäkring. De flesta sådana verkar utgå från att man är med i ett fackförbund, men det finns några som man kan teckna ändå. För en viss kostnad så får man ut skillnaden mellan 11000 och 80% av ens nettolön. Den skillnaden är för mig större än 0 (för “skillnaden mellan” räknas alltså differensen ut “baklänges”?). Jag fick en prisuppgift på försäkringen, och började räkna.

Den intressanta siffran är 37. Efter så många månader har jag betalat mer än vad jag får ut för en enstaka månad. Är jag ofrivilligt arbetslös mer sällan än så, dvs en månad var tredje år, är det alltså bättre för mig att spara försäkringens kostnad privat, till exempel i en bra fond med låg risk. Ju billigare försäkring, desto högre kvot, och desto större sannolikhet att det lönar sig.

Beroende på ett flertal faktorer kan jag sedan anta att jag kommer jobba 20-25 år till. Totalt skulle det då innebära en total arbetslöshet på 7-8 månader. Är jag bara arbetslös en gång, finns dessutom ett tak på ungefär 10 månader. Därefter är jag tillbaka på de elva tusenlapparna. Visserligen nollställs de där 10 månaderna efter ett års arbete igen, men ändå.

Jag tror jag håller mig till fondsparande ett tag till.

February 14th, 2015 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Tjäna pengar på sjukvård

Det där med att tjäna pengar på att vårda sjuka människor verkar vara en komplicerad historia. Alla som jobbar med det får tjäna pengar, liksom de som tillverkar utrustning, de som forskar fram nya läkemedel och liknande, supportfolk som städare och ekonomer, osv. Alla inblandade, på alla nivåer, både ska, bör och få tjäna pengar.

Förutom just de som råkar äga byggnaden och/eller marken som det hela bedrivs i, eller som har investerat pengar i verksamheten av en eller annan anledning. De får absolut inte tjäna några pengar, för då blir alla helt vansinniga, gnäller på utsugare i Alliansen, och allt vad det nu är. De är Voldemorts och Darth Vaders kärleksbarn.

Jag tänkte på det här när jag läste Drottningens inlägg om att det inte hade anställts några sommarvikarier, för att de krävde för hög lön. Framför allt detta:

Minns att från början hette det att vårdyrket var ett “kall” och således behövde inte kvinnorna som arbetade inom vården ens någon lön.

Det känns inte alldeles orimligt att de här två sakerna hänger ihop. Sjuksköterskor ska “självklart” tjäna hyfsat med pengar, för de har ju också hyra och mat att betala. Samtidigt ska andra personer i verksamheten, med nästan samma självklarhet, absolut inte få tjäna några pengar. Då ska plötsligt allting ske utan något som helst överskott.

Kan inte “ägarna får absolut inte tjäna pengar”-mantrat ha ställt till det även för personalen? Att hävda att den ena gruppen ska vara fullt altruistiska men inte den andra, verkar dumt. Skulle inte även sköterskorna tjäna på att pusha principen att man ska kunna tjäna pengar även på sjukvård? Alla alltså, inte bara några. Enkla och generella principer brukar ju vara lättare att ta till sig än när det finns massa specialfall.

August 3rd, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Relativ fattigdom är ett meningslöst begrepp

Varför definierar man “fattigdom” som att man tjänar mindre än en viss andel av medianinkomsten? Det får ju effekten att om någon av höginkomsttagarna får en lite större löneökning, kanske på grund av en högre tjänst eller vidareutbildning, räknas någon annan plötsligt som “fattig”. Det säger sig självt att det inte har någonting med verkligheten att göra, när en persons förbättring gör att landets andel “fattiga” ökar.

Att andelen “fattiga” i vissa kommuner har ökat, kan alltså precis lika gärna bero på att några har fått det bättre, som att någon har fått det sämre. Siffran säger exakt ingenting. Eller snarare mindre än ingenting, eftersom den enkelt kan användas för att ljuga friskt.

I faktarutan i artikeln länkad ovan står “Detta mått är EU:s fattigdomsmått”. Jag tycker det mest visar att EU är puckat, men det var ju ingen nyhet.

June 26th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

Dyr rabattkupong från Rydbergs

För ett tag sedan så anmälde jag mig hos Smartson, där man fick rabattkuponger på diverse prylar mot att man bloggade om dem efteråt. En av dessa var Rydbergs Bearnaisesås, som gick åt ganska snabbt.

Nu verkar de vilja ha lite publicitet igen, och skickade en ny rabattkupong, bland annat med följande text:

Med anledning av detta vill Rydbergs nu ge dig en rabatt som gäller vid köp av deras 225 ml bearnaisesåser. Kupongen ska skrivas ut och är giltig till och med 15 april.

Jaha, det låter ju fint. Bea går alltid åt, liksom.

Så plockade jag upp pdf’en, för att se vad som stod där. Då var det två kuponger, en på 3 kronor om man köpte en burk, och en på 7 kronor om man köpte två. Wow, jätteimponerande. Eftersom man tvungen att skriva ut dem, skulle rabatten alltså till stor del ätas upp av extrakostnaden för utskriften. Så, någon Rydbergssås kommer jag inte köpa idag.

En bättre variant hade varit att göra som SevenEleven gör, där man får en streckkod som man visar upp i kassan. Det kostar inga döda träd, och inte någon utskriftskostnad, varken för mig eller någon annan. Om rabatten dessutom var på hela beloppet, hade jag kanske bemödat mig med att plocka en Rydbergsburk nästa gång. Men nu? Nej.

January 28th, 2012 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Vetenskap kontra trams

För någon vecka sedan var det en artikel på Newsmill som gnällde över att folk hade mage att ifrågasatta genusvetenskapen. Det var nämligen “ett kunskapsområde precis som vilken annan vetenskap som helst”, och därmed fick det tydligen inte ifrågasättas på minsta sätt. Joråsåatt.

Det finns några saker som alla riktiga vetenskaper har gemensamt.

  1. Allting ifrågasätts hela tiden. Även saker man har “vetat” i tusentals år, hamnar förr eller senare i skottgluggen.  Nej, jorden är inte platt. Nej, det finns ingen eter. Hoppsan, ljuset har alltid samma uppmätta hastighet, oavsett vilken hastighet man färdas med själv. Hoppsan, den procentuella skillnaden i DNA-massan mellan individer är större än den mellan olika raser.
  2. De ska vara så enkla som möjligt, men samtidigt kunna förklara alla observerade fenomen.
  3. De ska kunna förklara ännu ej observerade fenomen. Ju mer bisarra och avlägsna från vår existerande kunskap, desto starkare stöd för teorin.

Tramsteorier lyckas ytterst sällsynt klara punkt 1. Jag läste på en homeopatiblogg nyligen, där jag lärde mig att det tydligen fanns flera grenar inom homeopatin numera. Alltså verkar den utvecklas lite grand, vilket var lite oväntat. Genus får tydligen inte diskuteras alls, på nivån att “diskutera” är ett manligt sätt att hävda makt. Samma sak med klimatförändringarna.

Punkt 2 brukar de flesta tramsteorier klara ganska bra, vilket nog är det som gör dem så lockande. “Allt är könsmaktsordningens fel”, “lika botar lika”, “marknaden löser allt”.

Sedan har vi då punkt 3, den svåraste. Vi vet inte att ljuset böjer sig i starka gravitationsfält för att Einstein hade en kul frisyr. Vi vet det eftersom man visade, under en solförmörkelse flera decennier efter att förutsägelsen gjordes, att stjärnor som ligger precis bakom solen, syntes lite, lite längre än de borde.

Genustramset har inga förutsägelser alls. Att säga att “allt blir bättre om alla pojkar får en rosa kjol och tjejer bara får leka med bilar”, kan kanske ses om en sådan, men eftersom den inte är det minsta kvantifierad, går det inte att avgöra om den är sann eller falsk.

Homeopatitramset erkänner att de inte kan göra några exakta förutsägelser. På den där homeopatibloggen stod det till och med beskrivet att om den ena flaskan kranvatten inte hjälpte, så provade man med nästa. Vanlig medicin har en lite bättre träffsäkerhet än så. Och, för den delen, står inte i direkt konflikt med all existerande naturvetenskap, men det är ju en helt annan sak.

Ekonomi misslyckas gång på gång att göra korrekta förutsägelser. Ingen, förutom ungefär Peter Schiff, förutsåg bostad- och bankkrisen i USA. Det finns jättefina modeller för att klara punkt 2, men så länge som en godtycklig slumptalsgenerator är lika duktig, tänker jag inte bry mig om vad de säger.

Så har vi klimatmänniskorna. Det finns lite koldioxid i atmosfären, vilket ska vara anledningen till att temperaturen ska ha ökat jättemassor. Med mer koldioxid ska temperaturen öka närmast exponentiellt. Fast nu har den ju inte ökat ett enda någe, speciellt inte i jämförelse med tidigare sekel då det varit flera grader varmare här. Då är det plötsligt för att golfströmmen ska ha saktat av, vilket ska ha gett en temperatursänkning som är ganska precis lika stor som koldioxidökningen. Tyvärr har det inte skett någon ökning någon annanstans heller. Pakistan? Tja, där har det alltid varit naturkatastrofer. Dessutom är det ett fattigt land där husen inte riktigt följer svensk byggnadsstandard. Och det är tättbefolkat. Alltså dör massor med folk då och då. Så, standardförutsägelsen är att det ska bli varmare. När det inte blir det, kommer någon bortförklaring. Jag väntar med spänning på vad nästa ska bli.

Alla former av religion, auror osv falerar klockrent här. De är alla jätteduktiga på att komma med förutsägelser, och när de blir fel så är det den berörda människans eget fel. Man tror inte tillräckligt mycket, någon tidigare släkting gjorde något dumt som man plötsligt blir straffad för, och allt vad det är. Eller, så är förutsägelserna så generella och ickekvantifierade att de inte går att utvärdera i efterhand. När kristendomen sedan går över i kreationism, och kommer med den ena mer stolliga bortförklaringen efter den andra, när observationer i verkligheten pekar åt andra hållet, blir det bara tragiskt. Om religioner hade nöjt sig med att vara filosofier, mer åt t.ex. buddhismen, då hade det varit en annan sak. Det är när de börjar ge sig in på vetenskapens domäner genom att använda ord som “energier” och “dimensioner” som de åker på pisk. Lite “ger man sig in i leken får man leken tåla”. Man kan inte börja utge sig för att vara vetenskaplig, och sedan gnälla när man inte gillar de krav som då ställs.

Jag kan ju passa på att slänga in Livsmedelsverket här också, som tycker att man ska äta massor med kolhydrater och väldigt lite fett. Varvid folk har blivit fetare, istället för smalare. Fler har fått diabetes, cancer, och  massor med andra problem. Vi skulle bli friskare, men har istället blivit sjukare. Deras förutsägelser har alltså slagit 180 grader fel. Jag tycker det räcker för att deras råd ska trilla in under tramsrubriken, och sedan ignoreras. De kanske har sett för mycket på House, men alla ljuger inte om vad de äter. En förkrossande majoritet som har börjat äta LCHF-kost har istället fått precis de förväntade resultaten: lägre vikt, smalare midja, mindre trötthet, bättre blodvärden, stabilare humör, osv. Klart högre poäng på vetenskaplighetsskalan.

Det där med kvantifierbarhet, förresten. De förutsägelser som har gjorts inom fysiken, angående t.ex. energinivåer som måste gälla för att Big Bang-modellen ska fungera, är i storleksordningen 4-5 värdesiffror. När man sedan får de verkliga siffrorna ligger värdena inom bråkdelar av en promille fel (dvs 1 millimeter om du mäter längden på en normal vägg). Det är lite annan dignitet än “ditt liv blir lite annorlunda någon gång i framtiden”.

October 17th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 5 comments

Nu med flattr-knapp

Jag var ju också med på fikat med Maloki, Gun, Hanna, Mia* och Emma, där vi bland annat pratade om flattr. Så, varför inte lägga till en sådan knapp här också, nu när jag ju ändå har ett konto där?

Det som behövdes för att få igång det, var inte så himla mycket:

  1. Installera flattr-pluginen, och aktivera den.
  2. Gå till Settings – Flattr, och skriv in det numeriska användar-id’t hos Flattr, språk och lite annat.
  3. Jag valde att peta in php-koden manuellt i single.php, men man kan få det automatiskt om man vill.

Sedan klantade jag mig och skrev ett testinlägg där det bara stod “f1″ både i rubrik och innehåll. Det tyckte tydligen Flattr var lite för kort, så i knappen stod bara “Error” i rött. Ingenting i forumet verkade vara relevant, men när jag skrev ett längre inlägg så gick det bättre.

Inte så svårt, faktiskt.

Det känns absolut lite jantelagigt att inte ha en knapp. Jag kan ju inte sitta och bestämma att det jag skriver inte är värt ett klick ibland. Jag har några invites över, för den som vill ha. Det finns ju saker lite här och där att flattra numera. Och jo då, RSS/Ping har också en flattr-knapp sedan en liten tid tillbaka.

May 26th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | no comments

Ny e-legitimation

Efter ganska många försök lyckades jag ju fixa en e-legitimation på min Mac förra året, så jag kunde deklarera på nätet. Nu börjar det ju bli dags igen, så jag surfade iväg till Skatteverket, och försökte logga in med “Bank-ID”. Programmet “Personal” drar igång, men dropdownen där jag ska välja certifikat är tom och disablad. Jaha, det gick ut i mars i år. Skumt.

Enligt den fina broschyren skulle det gå att logga in via någon kod som skulle stå högst upp på deklarationsblanketten. Jag letade ett tag, men den fanns helt enkelt inte. Lite läsande avslöjade att det var på grund av att jag har en enskild firma, så då är de lite bråkigare.

Jag surfade då iväg till SEB för att den vägen skapa en ny e-legitimation. Logga in, knappa in kod nr 2, och så iväg till Telia. Där fick jag ett felmeddelande om att jag inte hade installerat “Net ID”. Say what? Det fanns en liten länk, så jag laddade hem det och installerade. Iväg till Telia igen, varvid den gnällde på samma sak igen.

Ok, omstart av Firefox, in på SEB, verifiera med kod nr 2, och så till Telia igen. Det gick fortfarande inte, så jag ringde Telias support, som snällt nog hade öppet sent på kvällen. Efter att ha plockat bort alla Telias cookies så gick det bättre, men jag kunde fortfarande inte skapa något e-leg.

Killen där rekommenderade mig till slut att köra ett script som han mailade, starta om datorn, och installera Net ID en gång till. Då skulle det fungera bättre. Sinnesjukt.

Någon dator startade jag inte om, men jag startade om Firefox i alla fall. Genom att starta Net ID via Findern och inte direkt från kommandoraden, fick jag faktiskt upp en flik i Firefox med lite inställningar och annat. Framsteg!

Sedan iväg till SEB igen, och vidare till Telia. Se där, nu slutade den gnälla på att Net ID inte fanns. Jag fick något ytterligare felmeddelande som jag har glömt bort, men efter att ha tagit bort något tillfälligt “token” i Net ID och försökt igen, gick det bättre. Ett par felmeddelanden senare, och några ytterligare hopp mellan Telia och Net ID-fliken, så hade jag faktiskt fått min e-legitimation!

Tillbaka till Skatteverket. Och se där, jag kom in!

I helgen ska jag ta reda på vilka siffror jag ska skriva in. Ingen brådska.

Läs även andra bloggares åsikter om datorer, ekonomi, säkerhet, teknik, deklaration, e-legitimation, SEB, Telia, Firefox.

May 1st, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | 5 comments

Är SAS vd Mats Jansson f.d. skivbolagsdirektör?

Mats Jansson behöver medietränas. Följande fanns i DI idag:

DI: Folk tycker att det är dyrt att åka med SAS. Vad säger du åt dem?

Mats Jansson: Hej, hej, hej! Vi ger mycket mer service än lågprisbolagen och våra spektra av priser matchar mer än väl leisurebolagen. Norweigan och Finnair är mer leisurebolag medan vi prioriterar affärsresenärerna. Och här har många företag dragit ner på resandet. Jag vet själv att det är lätt att skära i resandet, och Nokia till exempel har infört en resefri månad.

Alltså, va?  De vet att företagen drar ner på sitt resande, och att vissa företag emellanåt inte reser alls. Ändå prioriterar de fortfarande på den kundgruppen. Att Nokia har en resefri månad skulle alltså vara ett svar till de som tycker att SAS är dyra? Hur tänkte han nu?

Högst upp på sidan har de frågat några personer varför de (inte) åker med SAS. En av dem säger “Jag ska på affärsresa och följer policyn hos Trygg-Hansa att vi ska ta det billigaste alternativet”. Han skulle flyga med British Airways. Alltså verkar Mats “matchar mer än väl” inte helt korrekt.

Han tyckte också att år 2010 blir ett dåligt år, “men 2011 vänder det, och åren 2012 och 2013 är efterfrågan bättre och prisnivån har stabiliserats”. Det där låter bekant. Det är ungefär så som skivbolagscheferna brukar säga, att snart kommer folk börja köpa plastbitar igen. Har han ett förflutet som sådan?

Tydligen skulle frakttransporterna “börja ta sig”. Det känns ju rimligt, eftersom allt fler blir intresserade av lokalproducerat. Jag är skeptisk, kan vi väl summera det som.

Den här snubben ska då få en miljard statliga skattepengar att fortsätta leka med, med peak oil bakom hörnet. Ja, 2012 och 2013 kommer nog affärsfolk flyga SAS som tokiga, för att inte tala om alla CD-skivor som måste transporteras runt jorden. Spännande kille.

Läs även andra bloggares åsikter om internet, politik, ekonomi, sas, mats jansson.

February 10th, 2010 Posted by Daniel Brahneborg | blogg | one comment

« Äldre |